Regnen torkar bort

Det torra vädret tömmer sjöar och torkar ner betesvallar för djurbönder. Här Sotterns utlopp, vid Knipphammaren, nära Brevens Bruk. Vattenlinjen är betydligt lägre än normalt. Foto: Henrik Östensson
Textstorlek:

Även om det nu kommit en del regn, inte minst i Karlskoga, har regnen denna sommar haft en förmåga att torka bort ur väderprognoserna. Vattennivåerna är på de flesta håll fortfarande mycket låga. SMHI har haft ovanligt svårt att förutspå väder denna sommar. SMHI:s meterolog Alexandra Ohlsson förklarar hur det kan bli så.

Trots en regnig helg är det torrt den här sommaren. Det är både torrt i ytan, låga vattenstånd i sjöarna och ovanligt låga grundvattennivåer. Det beror dels på att det regnade ovanligt lite under stora delar av 2016, men det har också regnat ovanligt lite i år.

– För Svealand, Örebro län exempelvis, så är den samlade bilden så här långt 2017 att vi fått någonstans mellan 60 och 80 procent av vad som är normal nederbörd. För juni och juli har det blivit knappt halva den normala nederbörden. Sedan förekommer lokala variationer. Vissa har fått mer, andra mindre, säger Alexandra Ohlsson.

De kraftiga skyfall, regnväder som är rätt vanliga på sommaren har fram tills nu, uteblivit. Regnen i prognoserna har bokstavligen torkat bort när de närmat sig.

Alexandra bekräftar att det varit ovanligt svårt att förutse regn, eller snarare bristen på det.

– När vi gör prognoser fungerar det ju lite förenklat så att vi stoppar in olika värden i ett datasystem, som beräknar en eller flera vädermodeller. Vi bedömer sedan beräkningarna och tar ställning till vilket scenario som är mest troligt. Den här sommaren är det så att vädermodellerna har haft svårt att beräkna nederbördsmängden.

Lågtrycken kommer in över landet, men när de väl närmar sig i tid är de mindre kraftfulla än väntat.

– Lågtrycken bygger ju upp sig ute över haven, där de tar till sig vatten, som sedan faller över land. Vi ser dem dra in. Men när de kommer verkar de bära med sig betydligt mindre regnmängder än vi beräknat. Vi kan inte säga om regnet faller ute till havs eller om lågtycken helt enkelt aldrig samlat på sig så mycket nederbörd. Vi vet bara att när de kommit hit har det varit lite eller inget regn kvar.

Det finns olika orsaker till det. Men ett är att ovanligt många lågtryck har kommit från syd-sydöst under våren och sommaren.

– Lågtryck som blåser in över Sverige från det hållet är sedan gammalt mer svåra att prognostisera, beräkna. Våra beräkningsmodeller har lättare att förutse väderområden från sydvästlig och västlig vindriktning,
från Atlanten.

Alexandra menar också att det mänskliga psyket, hur vi följer och värderar väderprognoser spelar in.

– Är det som nu torrt under en lång tid och man är beroende av regn exempelvis för sina odlingar. Då följer man långtidsprognoser mer noga, timme för timme. Man tenderar då att lägga mer vikt vid dem. Stämmer de då inte, och samma fel upprepar sig, blir besvikelsen större har vi märkt.

Hon poängterar att prognoser faktiskt är just det, prognoser.

– Vi jobbar givetvis kontinuerligt på att förbättra våra prognoser och de datormodeller vi har för att beräkna dem. Vi vill ju givetvis komma så nära som möjligt. En del av att prognostisera väder handlar ju om erfarenheter, hur det brukar vara utifrån givna förutsättningar. När det avviker kan prognosen fela. Ofta stämmer prognoserna, även de som går tio dygn framåt bra. Ibland, som den här sommaren, kan det dock vara mycket svårt att pricka rätt.

– Det kan bli fel även på så kort sikt. Numera anger vi ofta om prognosen är osäker eller säker.

Många som har egen grävd brunn har fått problem under sommaren. Brunnsborrarna har haft en hektisk period. När det gäller jordbruket verkar spannmålen klarat sig bra.

– Det är klart att det finns platser där det kommer att bli dålig skörd på grund av torkan. Men generellt ser det förhållandevis bra ut. Regnen har kommit ojämnt och lokalt dock, säger Per Willén, ordförande för LRF i länet och spannmålsodlare.

– På vissa håll har det lagt sig på grund av regn, på andra håll har det inte kommit något regn alls. När det kom 14–15 mm några kilometer bort blev det bara tre här som exempel.

Per menar att de som börjar få problem är djurbönderna.

– Andraskörden av gräs verkar ha blivit dålig för många. Nu torkar också betet bort. Men många hade dock räknat med en torr sommar och har garderat genom att så spannmål som nu kan slås och ensileras som grovfoder till djuren. Bönder är vana att anpassa sig, menar han.

– Det som möjligen oroar är att det är torka i stora delar av landet. Det kan innebära att det blir svårt att köpa foder senare i vinter.

Karl-Erik Dahm, spannmålsodlare i Sköllersta tillhör de som fått extremt lite nederbörd under sommaren.

– Det är klart att spannmålen påverkats. Skörden kommer att bli avsevärt sämre på vissa skiften. Ingen tvekan om att det är irriterande när man lovar regn i prognosen och det inget kommer, särskilt om man som jag är beroende av nederbörd.