Angelo Da Silveira och Yasaar Biladama har stora planer för hur Röfors ska kunna bli centrum för återbruk. Nyligen har även länghoppsmästaren Michel Tornéus kommit med i arbetet. Roya Gholami är en av de tre kvinnor som jobbar med att sy väskorna. Foto: Sofie Isaksson

De sätter fokus på återbruk i Röfors

De vill sätta Röfors på kartan som en plats för återbruk och locka svenska modeaktörer att jobba klimatsmart genom att sy upp produkter i Sydnärkeorten.

Ta en modeentreprenör – Angelo Da Silveira – och för ihop honom med en IT-entreprenör – Yassar Bildama. Lägg sedan till en svensk mästare i länghopp – Michel Tornéus. Då får du den mix av kunskap och engagemang som de tre hoppas ska sätta Röfors på kartan som en återbruksort.

I en lokal på Laxå Bruks område har det i ungefär ett år pågått ett projekt för arbetslösa utrikesfödda kvinnor. De har fått arbetsträna och lära sig sömnad på de maskiner som redan fanns på plats. Det finns även ett stort tillskärarbord för datorstyrd utskärning av delar ur tyger, som sedan ska sys ihop till kläder.

– Vi vill starta en mikrofabrik med sömnad som på sikt ska leda till modeproduktion, säger Angelo Da Silveira.

– Jag är uppvuxen i ett område där många stod utan jobb, även mina föräldrar. Det leder till utanförskap men att få ett arbete ökar självkänslan, säger Michel Tornéus.

Angelo berättar att han har kontakt med modeföretag vars miljömedvetenhet ökar. Han hoppas på sikt att det de kan erbjuda ska leda till att företag väljer att flytta hem produktion till Sverige från andra länder.

Han beskriver hur arbetet i Röfors har tre beståndsdelar som är viktiga i den rådande samhällsutvecklingen.

– Dels kan det sysselsätta utrikesfödda. Dels blir det möjligt med hållbar produktion för små och medelstora företag, och dels kan produktionssvinnet minska eftersom man inte syr något innan det finns en beställning.

Det är där IT-entreprenören Yasaar Bildama kommer in i bilden. Tanken är att kunna skapa ett system som ser till att arbetet med att sy ett plagg startar först när det finns en beställning.

Hittills är det främst väskor som tillverkats, och det som använts är tyg som annars skulle eldas upp eller läggas på någon deponi. Resttyger som blivit kvar på något lager har även sytts om till hattar och datorväskor.

Relaterade artiklar:

Länets modeskapare klär kände travkusken (2024-01-10)