Allt svårare att bemanna

Textstorlek:

Totalt blev det 180 skogsbränder i Örebro län i somras. Samtidigt blir det allt svårare att bemanna länets deltidsbrandkårer, som ofta är avgörande för att snabbt bekämpa skogsbränder.– Jag tror egentligen det är en rätt stor samhällsförändring som ligger bakom våra svårigheter. säger Jörgen Zetterlund, kårchef på Närkes Brandkårs station i Pålsboda.

Annons:

– Vår styrka är att vi har tätt mellan brandstationerna och kan styra styrkor från flera stationer och på det sättet lösa uppgifter. Det gör att vi klarar vårt uppdrag bra. Men det är ingen tvekan om att vi har svårigheter att bemanna flertalet deltidsbrandstationer i vårt område, även om det finns stationer där det går bra, säger David Persman, som är personalchef för de 17 deltidsbrandkårerna som ingår i Närkes brandkår.

Jag träffar David och Jörgen Zetterlund, kårchef på Pålsboda brandstation.

– Vi har i dag kort om folk. Vi skulle i alla fall behöva 2-3 personer till. Vi är totalt 10 deltidsbrandmän. Vi har ytterligare två heltidsbrandmän som bor i Pålsboda, men jobbar i Byrsta. De finns tillgängliga när de är lediga. Vi ska ha totalt fyra personer i jour, eller en plus tre som vi säger. Det klarar vi inte riktigt i dag. Vi löser det ändå genom att man kommer från Byrsta och från Hjortkvarn och hjälper oss vid vissa utryckningar. Ofta går också ett inre befäl som sitter i räddningsledningen på brandstationen i Örebro till som räddningsledare.

På många deltidsbrandkårer är det bristen på arbetstillfällen på orten som är det största problemet. Folk jobbar helt enkelt på annan ort under dagen. Då blir det svårt att bemanna brandstationerna dagtid. Deltidsbrandkårer bygger på att man ska finnas inom fem minuter från brandstationen när larmet går.

– Här i Pålsboda har vi egentligen problem med motsatsen. Industrin här går på högtryck och anställer hela tiden. Problemet är istället att många pendlar hit. Min uppfattning är att det finns folk som vill bosätta sig i orten, men det saknas bostäder. Kan man inte bo här är det också knepigt att vara med i brandkåren. Vi har tur som har företaget AQ Segerström här. Fem av våra brandmän jobbar där.

Men Jörgen menar också att brandkårernas problem handlar om att samhället förändrats i stort.

– Brandkårernas problem följer samma mönster som hela civilsamhället. Det är svårt att få folk att engagera sig. Vi lever i ett allt mer individuellt samhälle. Att engagera sig, delvis på frivillig bas blir allt mer ovanligt. Ofta bor man bara på en ort och deltar inte så mycket i livet på orten. Man blir på det sättet omedveten om att en del funktioner på mindre orter bygger på engagemang. Deltidsbrandkåren bygger ju på frivilligt engagemang, mycket tid, även om vi får betalt.

Jörgen tror också det faktum att man avskaffade värnplikten bidragit till rekryteringsproblemen.

– Många som var deltidsbrandmän tidigare hade utbildats lumpen, som också var en lång praktisk utbildning i hur samhället fungerar.

Sedan måste arbetsgivare gå med på att ha deltidsbrandmän som ibland lämnar jobbet för att rycka ut. Det är inte heller alltid självklart.

David Persman menar att Närkes brandkår och andra brandkårer måste bli bättre på att marknadsföra sig.

– Vi har i ingen tradition av det, vi har inte behövt det. Men nu måste vi nå ut, få folk intresserade, engagerade. Där är vi nog inte riktigt än.

Det handlar också om att övertyga arbetsgivare om fördelarna med att ha en deltidsbrandmän anställd, menar han.

– En deltidsbrandman blir ofta kvar länge på sin arbetsplats, då han ju har två jobb som binder honom. Han kan också hjärt- och lungräddning och kan leda arbetet med att utbilda personalen i brandskyddsfrågor. En tillgång, fortsätter David.

Jörgen håller med men inser samtidigt att det inte är oproblematiskt för arbetsgivare att ha deltidsbrandmän i personalen

– En normal utryckning varar kanske tre timmar. I somras blev det ju pass på 12-15 timmar. Då påverkar det ju verksamheten en del.

David tror också brandstationernas skick är viktigt för viljan att engagera sig.

– Det ska vara fräscha lokaler, med träningsmöjligheter och liknande. Det ger en arbetsglädje. På många håll är det så, på andra håll är det slitna, dåliga lokaler tyvärr.

Både Jörgen och David poängterar att uppdraget som deltidsbrandman har förändrats.

– Förr ryckte vi ut i närområdet. Det är fortfarande huvuduppgiften, det vi är bäst på. Men numera samarbetar vi, både i Nerikes brandkår, men också över hela landet. Vi har släckt skogsbränder i bland annat Filipstad och Sala den här sommaren. Vi samarbetade där med brandmän från stora delar av landet. Stationen i Pålsboda är en speciell resurs för skogsbränder. Med bland annat en slangdepå och en modern stor tankbil. Det gör att det blir många sådana uppdrag.

Annons: