Innan årsskiftet genomfördes den första avverkningen baserat på mjukvarumodellen och visualseringsverktyget Hyggligt. Under våren genomförs den andra avverkningen. Foto: Hyggligt
På en skärm i hytten visualiseras avverkningen och skördarföraren ser genom olika färgmarkeringar vilka träd som ska avverkas och inte. Foto: Hyggligt
Edith Heppich, bördig från Hallsberg har utvecklat den nya innovativa metoden för hyggesfritt skogsbruk. Foto: Hyggligt
Med hjälp av AI och bildigenkänning får skogsägaren hjälp med trädurvalet vid hyggesfri avverkning. Foto: Hyggligt

Ny teknik ska få fler att avverka hyggesfritt

Med den nya mjukvaran som baseras på laserskanning AI och bildigenkänning får skogsägaren hjälp med trädurvalet vid hyggesfri avverkning. Det ska få fler att välja hyggesfria metoder, hoppas trillingarna Heppich från Hallsberg som är medgrundare till Hyggligt.

För drygt ett år sedan fick Edith Heppich från Hallsberg tillsammans med sin make och trillingsyskonen med respektive idén till Hyggligt Skogsbruk AB, ett nytt beslutsstöd för hyggesfri avverkning som är enkel att använda och som ger det mest ekonomiskt optimala trädurvalet.

– Vi satt och pratade tillsammans om problemen inom arbetsintensivt skogsbruk, att det hyggesfria skogsbruket kräver mer manuellt arbete, kunskap och att det är svårt att hitta entreprenörer med rätt erfarenhet och på den vägen fick vi idén. Min syster är mjukvaruutvecklare och även hennes man, och de hade jobbat med att skapa digitala tvillingar av skog tidigare och såg möjligheter att utveckla en mjukvara som både räknar fram det optimala urvalet ur en hyggesfri avverkning men som även visualiserar detta och är så enkelt att vilken entreprenör som helst kan använda det, förklarar Edith Heppich, vd i bolaget och utbildad jurist.

Första avverkningen

I maj förra året startade bolaget och i slutet av förra året genomfördes den första avverkningen utifrån programvaran av en entreprenör som aldrig avverkat hyggesfritt tidigare.

– Vi ser ett stort intresse för hyggesfritt både från små privata skogsägare och från de större bolagen. Med Hyggligt gör vi det till ett hållbart alternativ för alla, säger Edith Heppich som växte upp i Hallsberg med hennes trillingssyskon John och Agnes men nu bor alla tre i Stockholm.

Enkelt förklarat använder sig mjukvaran av laserdata från drönare. Genom beräkningar baserat på höjdfunktioner och en ”machine learning-modell” tar mjukvaran ut dimensioner och egenskaper för varje enskilt träd i ett bestånd. Dessa körs genom en optimeringsalgoritm, utvecklad tillsammans med en forskare inom hyggesfritt skogsbruk, som genererar ett urval. Urvalet visualiseras sedan via en digital tvilling för skördarföraren som på en skärm i maskinen ser träden omkring sig i olika färger – rött om det ska avverkas, grönt om det ska stå kvar. Entreprenören följer modellen och behöver inte själv kunskap eller erfarenhet av hyggesfria avverkningsmetoder.

– Vi riktar oss primärt mot skogsägare som köper tjänsten hyggesfritt skogsbruk av oss. Det innebär att vi tar kontakt med en entreprenör, säkerställer att de har och kan använda programvaran och så vidare. Skogsägaren behöver bara ha kontakt med oss. För större skogsbolag kan vi även erbjuda licenser på programvaran, säger Edith Heppich.

Nästa steg i utvecklingen av mjukvaran är att göra den ännu bättre och lägga till ännu fler parametrar som den kan ta hänsyn till. Bolaget har nyligen beviljats medel från Visual Sweden, för att fortsätta ”träna” sin modell genom att kombinera simulerade bilder av skog med riktiga bilder.

Marknaden finns till ett börja med i Sverige, men de ser även möjligheter att ta modellen till Finland och Kanada som har liknande skogsbruk som i Sverige. Med enklare möjligheter att genomföra hyggesfria avverkningar i Sverige är potentialen stora även på hemmamarknaden.

Passar modellen på alla slags bestånd?

– Det finns många åsikter kring hyggesfritt skogsbruk men enligt oss passar det i alla produktionsskogar. Det går oftast att få en bättre ekonomi i en hyggesfri avverkning genom att välja de träd med dimensioner som är värda mest pengar. Metoden främjar naturlig föryngring och ökar skogens skiktning, samtidigt som den tar hänsyn till markens produktionsförmåga, säger Edith Heppich.