De bränner sin dröm – en grön myt

Textstorlek:

Mitt ute på landsbygden, nära Glanshammar, finns Svensk Absint AB:s lilla bränneri. Det är inte någon stor verksamhet det är frågan om. När man går in i bränneriet är det första som möter en krydd-doften.

– Vår panna rymmer bara 125 liter, säger Mikael Norell och förevisar den vackra kopparpannan som utgör grunden i företaget.

Annons:

Brännaren, eller pannan är tillverkad i Italien.

– Där, liksom i övriga Europa är småskalig sprittillverkning betydligt vanligare än här. Vi fick alla tillstånd och är i dag igång. Men om man ska vara lite diplomatisk så är det inte direkt så att den svenska byråkratin stöttar småskalig produktion av spritdrycker, säger Mikael.

Han startade Svensk Absint tillsammans med vännen Tomas Runnqvist 2009. Det var då en gammal dröm som gick i uppfyllelse. Den första spriten destillerades 2013.

– Vi började jobba ihop på det som förr hette Sydkraft i Örebro, i dag Eon. Vi pratade mycket om drycker, och sa att vi någon gång skulle göra något ihop.

För Mikael är drycker ett gammalt intresse.

– Ja, jag har alltid hållit på och göra egna viner, likörer, kryddningar och liknande. Jag har forskat och läst mycket om just absint och har sedan många år hållit provningar, föreläsningar om absint.

När han så kom över ett gammalt recept på absint var det dags att köra igång.

Varför just absint?

– Dels är det gott, dels är det en spännande historia, omgiven av myter.

Den tid när absint blev stort ute i Europa, framför allt Frankrike, brukar ju kallas a belle e époquqe, en tid av lugn, men ändå förändring och framåtskridande innan första världskriget bröt ut.

– Få drycker är så omgivna av myter. Nästan alla tror exempelvis fortfarande att man blir tokig av absint, att den orsakar hallucinationer. Det är bara en myt. Att dricka sprit i övermått kan leda till problem, men inga av de örter absinten innehåller orsakar sådana problem.

Trots det förbjöds absinten i stora delar av världen.

– Ja, men inte i Sverige och Spanien bland annat. Orsaken till förbudet var egentligen en kraftfull lobbyverksamhet från vinbranschen, ett politiskt rävspel.

När absinten kom blev den snabbt populär. Den var billig och smakade bra. Samtidigt lamslog vinlusen den franska vinodlingen. Vinet var på tillbakagång. Absinten blev mer populär än att dricka vin. Då satte kampanjen igång. Ryktet att absinten var farlig, omoralisk, onaturlig och orsakade moraliskt förfall, spreds. Så småningom kom ett förbud.

– Det har präglat synen på absint och gjort den mytologisk. Det är den enda spritdryck som varit förbjuden, någonsin, berättar Mikael.

Svensk Absint är ett företag som drivs på fritiden kvällar och helger. Så kommer det troligen att fortsätta.

– Att skala upp det här är inte lätt, utan att ge avkall på kvaliteten, för det är den vi brinner för, menar Tomas.

Det ligger nämligen ett mycket speciellt arbete bakom dryckerna och deras smak.

– Vi odlar det mesta av örterna själva i mitt trädgårdsland, säger MIkael Malörten smakar bäst om den växer vild på Gotland. Så den åker vi dit och plockar en gång om året. Anisen och fänkålen däremot, måste vi importera.

I maj har företagets gin, Kilsbergen gin, premiär på Systembolaget.

– Vi gör den på enbär som vi plockar själva i Kilsbergen, nära Lockhyttan.

Det går åt åtta kilo kryddor och örter för en sats absint. Så det är en hel del arbete bakom.

Det är inte frågan om någon kryddning, som när man gör likör, eller kryddat brännvin.

– Vi utgår från svensk, ekologiskt råsprit, tillverkad av korn. När vi gör absint låter vi örterna drar i råspriten ett dygn, direkt i pannan.

Sedan vidtar själva destilleringen vidtar. Spriten hettas upp, ångorna går ut i ett speciellt rör, en kondensor, kyls av och i botten kommer drycken ut.

– Vi samlar upp den i krönta kopparkärl för att hålla koll på centilitrarna.

– Sedan vidtar en lång lagring på rostfritt fat, för att smakerna ska mogna, 6-7 månader. Själva bränningen med förberedelse tar ett par dygn. Sedan är det arbetet med buteljering och liknande, ett rent handarbete.

Absinten finns i två varianter. Vit och Grön opal.

– Den gröna får sin färg av klorofyllet i örterna. De bevaras tack vare en speciell flaska som släpper igenom mycket lite ljus. Det har en speciell, kraftfull smak. Rummet fylls av dofter när man slår upp. Vi gör den också starkare, 72 procent, just för att bevara klorofyllet.

Absinten ska, enligt Mikael, spädas rejält med vatten för att frigöra smaker.

– Det gör att absinten, när man dricker den, innehåller mindre alkohol än ett glas vin.

Annons: