Avgående kommunchefen i Nora:

Se över era skorstenar

Kajorna syns ofta bevaka sina skorstenar där de har bo. foto: Göran Lindhé
Textstorlek:

Många kommuner i mellersta och södra Sverige har haft problem med de allt större flockarna av kajor. I förra veckan hölls ett möte i Nora om den besvärliga situationen.

Annons:

Med på mötet var den avgående kommunchefen Jan Norlund, representanter från fastighetsägare, Samhällsbyggnad Bergslagen, Biologiska föreningen och verksamhetsutövare i Nora. Man ville gemensamt se vad som kan göras åt problemet.

Länsposten träffade Jan Norlund i kommunhuset, som snart går i pension och 1 mars efterträds av Isabelle Landström.

– Det är flera kommuner i Sverige som har samma problem och det beror dels på att kajorna är smarta fåglar och finner lösningar för att hitta mat. Man har till och med sett hur de samarbetar där en håller upp locket på en papperskorg, medan den andre letar efter mat.

Kajor är mycket anpassningsbara och vänjer sig vid skrämselmetoder efter ett tag. Detta gör att man måste jobba med olika metoder samtidigt, både minska tillgången på mat och försvåra häckningen.

– En del förordar avskjutning, men vi har bara en här i kommunen som har licens för att skjuta i innerstan. Och han skulle behöva jobba både dag och natt för att beståndet ska minska.

– Strandstugan har också prövat en metod med ett högt ljud som skulle skrämma bort kajorna, men det visade sig att vissa kunder, främst unga med god hörsel, besvärades av detta ljud.

Jan Norlund och de övriga på mötet var därför överens om en annan strategi:

– För att försvåra häckningen för kajorna har det på andra ställen visat sig vara effektivt att täppa till skorstenar med nät som hindrar kajorna från att bygga bon. Det är en relativt enkel och billig åtgärd eftersom ett nät kostar 100-125 kronor plus montering. För att nå effekt behöver så många fastighetsägare som möjligt sätta upp nät, både på villor och flerfamiljshus.

Att ta bort ett kajbo ur en skorsten kan vara ett kostsamt företag. Det finns sotare som berättat att man kan behöva borr och andra verktyg för att få loss alla kvistar. Tillsammans med kajornas avföring sammanbinds kvistarna och det blir som att borra i cement.

Här föreslås att kommunen och Köpmannaföreningen i Nora samarbetar för att nå ut med information till fastighetsägare om att sätta upp nät.

Andra åtgärder som ska genomföras i Nora under våren är att sätta upp flera större sopkorgar med lock, som kajorna inte kan ta sig in i. Dessa rymmer även lite mer skrymmande avfall, exempelvis pizzakartonger, som annars kan blockera och fylla mindre sopkorgar så att de snabbt blir fulla.

I anslutning till serveringar ska dekaler med piktogram sättas upp. Dessa ska visa att man inte får mata fåglar. Eftersom piktogram är bilder kan de förstås av alla människor oavsett språk eller kultur, vilket är bra med tanke på alla turister som besöker Nora.

– Det finns flera djurvänliga människor i staden som gillar att mata fåglar. De kanske tycker det är synd att kasta bröd som blivit lite torrt. Men rekommendationen är att sluta mata fåglar och skyltarna kommer påminna om detta önskemål.

Förresten, du slutar nu om drygt en månad. Blir det någon hobby som tar över?

– Nej, jag kommer att ägna mer tid åt mina sjuka föräldrar som finns i Skellefteå. Men jag kommer bo kvar här.

Länsposten frågade några affärsidkare i Nora om nät på respektive skorstenar:

– Ja absolut, det har vi sedan tre år tillbaka. Numera en mer finmaskig variant, säger Fredrik Sandberg på husgerådsaffären Leon Sandbergs.

– Det är inte vi som äger denna fastighet och jag törs inte säga om det är nät på skorstenen eller inte. Men jag hoppas det, upplyser Kerstin Bergman i presentbutiken Ärta Pärta på Prästgatan.

För det är runt kyrkan som kajproblemen varit som störst. Här finns också flera höga träd där flockarna kan landa i.

Förhoppningsvis kan nät på skorstenar vara en åtgärd som på sikt leder till lösningen av kajproblemet.

Annons: