Bredbandskartan väcker frågor

Innanför eller utanför?

Alla som bor på landsbygden kan inte få tillgång till snabbt bredband via fiber. Men hur har man gjort urvalet i Täby? Det visar sig att Örebro kommun sökt stöd för bredbandsutbyggnad i ett område där det redan finns medan andra får vara utanför. Foto: Henrik Östensson
Textstorlek:

I Täby utanför Örebro ligger kommunen i startgroparna för ett bredbandsprojekt. Men kartan över vilka hushåll som ska kunna ansluta sig till nätet väcker en del frågor. Flera företag och boende hamnar precis utanför gränsen, medan flera byar, där man redan har fungerande fibernätverk, finns med i området man sökt bidragspengar för.

Annons:

När man tidigare sökt stödpengar för att gräva för fiber, eller kanalisation, har det krävts att det är en lokal förening, exempelvis ett byalag eller en vägförening, som söker stöd för grävningen.

En fördel med det är att man då får lokal förankring och lokalkännedom på köpet.

Numera kan ett ett bolag eller en kommun söka kanalisationstöd, som ingår i det så kallade landsbygdsporgrammet, som finansieras av staten och EU.

Fördelen, bygden slipper tidsödande engagemang.

I Örebro kommun finns därför långtgående planer att starta projekt och söka stöd för fiberkanalisering på landsbygden. Ett av områdena är Täby, där man dragit igång med information.

Vem som ska stå för projektet om det väl kommer igång är inte klart, mycket talar dock för kommunens eget bolag, Stadsnät.

Det är också de som kallat till möte och informerat.

Det gör att det inte framstår som helt klart vem som egentligen driver projektet. Boende Länsposten varit i kontakt med tror att det är Stadsnät.

– Det är kommunen som sökt stöd för att bygga bredband här i området, säger Andreas Ernestam på Örebro kommun

På Stadsnäts hemsida ligger just nu en karta över Täby där de hushåll som kan komma på tal för fiber i projektet är inringade av en linje.

Fastigheterna med relativt långt till grannar har tagits bort.

– Vi har gjort kartan utifrån de anvisningar, PTS, post- och telestyrelsen ger. Det handlar om att få största möjliga utväxling för bidragspengarna. Jordbruksverket och Länsstyrelsen vill ju se att så många som möjligt får del av fibernätet när de beviljar stöd, fortsätter Ernestam.

Ernestam menar att man vill ha in intresseanmälningar även från boende och företag utanför gränsen som är inritad på kartan.

– Det finns ju ett mål från regeringen som vi i kommunen delar, 90 procent av befolkningen ska tillgång till bredband 2020, även på Landbygden. Men på vissa platser är det helt enkelt inte försvarbart att samhället bekostar fibernät, menar Ernestam.

Enligt vad Länsposten erfar hamnar flera företag, bland annat ett snickeri med 13 anställda och ett par mjölkgårdar utanför fibernätet. För företagare blir tillgången till säkra bra dataförbindelser allt viktigare.

Dessutom är det så att Telia ofta väljer att plocka ner det gamla kopparnätet i områden där man bygger fiber.

Då blir de som inte kommer med i fibernätet hänvisade till mobila datatjänster. De fungerar, men erbjuder i dagsläget avsevärt lägre uppkopplingshastighet och en begränsad datamängd. I Täbyområdet hamnar exempelvis den så kallade Täby-gatan utanför området som omfattas av fiberprojektet, liksom delar av Skeppsta.

Däremot finns byarna Råby, Sörby, Hulinge och delar av Dyringe med i kommunens ansökan om kanalisationsstöd.

Där är intresset för ny bredbansanslutning lågt, enligt boende Länsposten varit i kontakt med. Det är inte så konstigt, där finns nämligen redan nedgrävd fiber och ett flertal anslutna abonnenter.

Där grävde Stadsnät nämligen ner fiber redan 2012, när man behövde fiber till de nya vindkraftverken i Marieberg och flygplatsen.

Delar av det område kommunen sökt kanalisationsstöd för har alltså redan fungerande bredband. Med Stadsnät som ägare.

Enligt vad Länsposten erfar kommer dessutom inte det nätet att användas i det nya projektet.

På frågan om det inte hade varit mer effektivt att söka kanalisationstöd för områden där det inte finns fiber överhuvudtaget ger egentligen inte Andreas Ernestam något riktigt rakt svar:

– Vi har sökt pengar utifrån var vi får bäst utväxling, där vi når flest boende. Att vi hamnar i ett område där det redan finns fiber är då oundvikligt, .

– Jag förstår om de som hamnar utanför tycker att det inte känns bra. Men inget är slutgiltigt, det kan ju hända att man istället kan komma att omfattas av ett annat projekt, senare, vi kommer att driva fler, menar Ernestam.

– Det är ingen tvekan om att det är problematiskt att hamna utanför fibernätet. Det här är lite som när landsbygden elektrifierades, lika viktigt. Det kommer att vara svårt att utvidga nätet och ansluta i efterhand, menar Bengt Jonsson, Skeppsta, Täby, som fått uppgiften att vara en så kallad bredbandsambassadör, en kontaktyta mot boende i området.

Det har bildats en lokal grupp som jobbar med att kanalisera intresse och försöka påverka för att få ett så rättvist bredbandsnät som möjligt i Täby.

Annons: