Framtidens sjukvård står inför stora utmaningar

Hälso- och sjuvårdsdirektör Jan Olsson ska leda det tuffa arbetet med att både gasa och bromsa för att lotsa länets sjukvård in i framtiden. Foto: Rolf Johnsson
Textstorlek:

Både gas och broms. Det är vad som gäller för att lotsa länets sjukvård rätt i framtiden. Utmaningar saknas inte.
– Vi måste spara. Men vi måste också utveckla vården på rätt sätt. Det säger Jan Olsson, sjukvårdsdirektör Region Örebro.

Annons:

Den demografiska bilden av länet är satt under förändring. Allt fler blir betydligt äldre, samtidigt blir vi allt fler. Dessutom kan allt fler sjukdomar kan behandlas.

Det sätter i sin tur stor press på vårdapparaten inom Region Örebro län. Hur ska man klara ekonomin? Hur ska vården kunna utvecklas inom givna ekonomiska ramar?

Dessutom skenade kostnaderna förra året, så i första hand måste blodflödet stoppas. Därefter gäller det att, med en ekonomi i balans, hitta smarta vägar in i effektiv framtida sjukvård i Örebro län.

Man kan också säga så här: Sjukvården måste reformera sig själv för att kunna möta framtiden och dess utmaningar. Verksamhet och sparande måste gå hand i hand, annars hämmas utvecklingen och sjukvården försämras.

Nu finns en handlingsplan, om vilken regiondirektör Rickard Simonsson säger:

– Den svarar väl mot våra ambitioner och där vi använder våra tre sjukhus på rätt sätt.

Förra året hade regionen den högsta nettokostnadesökningen i landet och det blev ett underskott på 274 miljoner. Så här resonerar Jan Olsson:

–  Jag ser initialt två stora problem som vi måste lösa:

Ett: en stor personalomsättning. Den kostar enorma pengar

Två: Det finns ett stort tryck på att bli mer effektiva, att på rätt sätt utnyttja våra resurser. Det betyder att vi i nuläget måste minska våra kostnader med 180 miljoner fram till 2017. Eller omräknat, 15 miljoner per månad.

–  Det handlar alltså om att kostnadsökningen måste minska. Däremot inte att kostnaderna ökar över tid.

Jan Olsson menar att vissa grundprincper står fast trots kravet på besparingar.

Tre akutsjukhus.

Två förlossningsavdelningar (Karlskoga och USÖ).

Tre akutmottagningar som är öppna dygnet runt.

Inga uppsägningar.

Men förra året ökade månadslönerna med 4,7 procent i snitt. Övriga extra kostnader ökade med 13 procent. Sjukvårdsmaterialet ökade med nio procent till 383 miljoner. Hyrläkarkostanderna ökade med 45 procent, eller 44 miljoner till 140 miljoner.

–  Det är bara att inse att det är kostnader vi inte har inte råd med.

Och så här ser högste sjukvårdschefen på hur man ska tackla problemen.

– Vi behöver färre arbetade timmar på kvällar, nätter och helger. Omflyttning av timmar till dagid. Vi behöver färre hyrläkare, däremot fler fast anställda läkare.

– Vidare måste vi få ner cirka 170 000 jourtimmar och 218 000 timmar i passiv beredskap. En tanke är att ha bara en specialist i länet som bakjour på natten. Karlskoga får alltså ha samma jourperson som USÖ. Bara en röntgenläkare på natten som bedömer bilderna från alla tre sjukhusen. Det går att samordna viss jour i vår tre sjukhus.

En vårdplats kostar 1,2–1,3 miljoner per år. Här har sjukhusen under flera år stängt avdelningar – för att spara pengar.

– Det är inte rätt väg, menar Jan Olsson.

– Vi har dragit ner så vi är 110 sängplatser färre än vad vi ska vara. Ineffektivt. Bättre då med större avdelningar, 24–28 platser på de 36 vårdavdelningarna, och nyttja kapaciteten för fullt istället. Vi kommer att göra så och därmed få runt 55–60 fler sängplatser. Optimalt antal vårdplatser och beläggningsgrad är mest effektivt.

Jan Olsson vill i länets framtida sjukvård se fler ST-läkare, mer läkarsamverkan mellan öppen och sluten vård, färre hyrläkare inom inte minst psykiatri och primärvård. Klarare yrkesroller för sjuksköterskor och läkare – lyft av arbetsuppgifter som andra kan göra.

– Bara genom att minska engångsmaterialet och ha smartare lagerhållning kan vi spara 15 miljoner om året. Vardagsnära småkostnader måste också minska.

– Vi vill sälja mer vård och köpa mindre. Helt avveckla köpt ortopedi. Sälja mer neurokirurgi. Idag säljer vi vård för 500 miljoner och vår största kund är Värmland med 135 miljoner. Dalarna är näst störst med 44 miljoner. Vi kan utveckla det.

– Därefter, när vi fått ner kostnaderna till 2014 års nivå, kan vi ta tag i nästa steg – utveckla vården med många spännande grepp. Ett är de neurokirurgiska platserna, som öppnas till förhösten.

Annons: