Är världen räddad nu?

Textstorlek:
Annons:

Avtalet i Paris ses av miljöengagerade som en stor framgång. Få trodde på skärpta temperaturmål, men det är faktiskt vad avtalet stipulerar. Hela 200 länder lovar att anstränga sig för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader Celsius. Att Nicaragua ställer sig utanför kan vi stå ut med.

Det tidigare temperaturmålet på två grader, som länge tycktes hotat, har alltså skärpts. Kanske blir detta Parismötets främsta kännetecken och bidrag till historien. Uppgörelsen har brister, det ska tillstås. Det saknas till exempel tydliga skrivningar om hur målen ska uppnås. Men här får man kanske tänka litet som gamle Churchill och minnas hans ryktbara uttalande om majoritetsväldet: ”Demokrati är den sämsta statsformen, bortsett från alla de andra.”. Ett klimatavtal med brister är bättre än inget avtal allas.

Alternativen till ett globalt klimatavtal ter sig nämligen skrämmande. Det var nu eller aldrig som gällde, efter misslyckandet i Köpenhamn 2009. Den här gången har man inte enbart kunnat enas om det skärpta temperaturmålet utan även om att ländernas klimatplaner ska granskas och följas upp internationellt – utan inrättande av en världsregering (skrämmande tanke!) eller liknande. Även om flertalet av de länder som skrivit på traktatet saknar såväl utvecklat folkstyre som fullvärdig rättsordning, är det nya avtalet det vi har att förhålla oss till. Ett skenande och okontrollerat förlopp med stigande temperaturer och dramatiska konsekvenser för länder och individer, dessutom starka slitningar mellan nord och syd, mellan rika och fattiga, var inget önskvärt alternativ.

Parisavtalet är ett steg på vägen, men många utmaningar kvarstår. Professorn i internationell hälsa vid Karolinska institutet, Hans Rosling, rankar de globala hälsoutmaningarna som lika allvarliga som klimatet. Han varnar för att en ny klyfta kan komma att uppstå mellan de fem miljarder människor som rör sig mot ett hälsosammare liv med utbildning, mobiltelefoner, elektricitet, tvättmaskiner och sjukvård, och de mer än en miljard människor som fastnat i en ond cirkel av total fattigdom och sjukdom.

Alla de fantastiska framsteg mot hälsa och välfärd som åstadkommits på senare tid har inte varit gratis. Koldioxidutsläppen och temperaturhöjningen är myntets baksida. Framsteg är positivt, som att flertalet länder i Asien moderniseras dubbelt så fort som Västeuropa någonsin gjort.

Men priset i form av klimatförändringarna är en global utmaning. Helt nya vägar till hållbar utveckling måste skapas. Glädjande då är att 90 procent av de nordiska företagen har integrerat klimatfrågan i sina affärsstrategier. Framstegen ska fortsätta och vara långsiktigt hållbara.

Vi ska inte gå bakåt, utan framåt!

Bo Höglander

 

Annons: