250 år av tryckfrihet

Textstorlek:

​1766 klubbades den svenska tryckfrihetsförordningen. Där var Sverige ett av de första länderna i världen och det är alltså 250 år sedan.

Annons:

Det har varit lite upp och ner under seklerna men tryckfrihetsförordningen har överlevt. Det sista stora reella hotet mot tryckfriheten fick Sverige uppleva under andra världskriget då vissa tidningar drogs in och andra belades med offentligt distributionsförbud.

Varför tillkom då denna tidiga, nästan världsunika, förordning? Förklaringen var att den ekonomiska utvecklingen i landet kraftigt begränsades av att det inte var tillåtet att säga och tycka vad man ville. Det rådde censur.

Men med fria tankar i omlopp kunde helt enkelt samhället utvecklas. Det begrep de som styrde under den så kallade frihetstiden och därför klubbades beslutet i riksdagen 1766. Sverige fick sin offentlighetsprincip.

Det var inte bara det att flygblad, pamfletter och mindre tidningar kunde ges ut fritt. På det här sättet fick även frihetstidens tankar om friare handel, politiska inriktningar, kulturströmningar och annat friare utlopp. Därmed även ett ökat utbyte länder emellan och därmed också ett ekonomiskt uppsving.

Det dröjde dock inte länge förrän tryckfriheten fick sig en första törn, när Gustav III kände sig hotad av frihetstidens idéer på 1770–1780-talen. Men tryckfriheten överlevde. Det ingrepp i förordningen som ligger närmast att minnas var under andra världskriget. Inte minst chefredaktör Torgny Segerstedts antinazistiska ledare fick samlingsregeringen att darra. Flera upplagor av Göteborgs Handels- och Sjöfartstidningen drogs in.

Men Segerstedt gnetade på med sina frihetsliberala ledare, och i slutet av kriget tyckte de flesta som han, när sanningen om Hitlers skräckvälde uppenbarats.

Andra tidningar råkade ut för samma censur och ytterligare andra råkade ut för distributionssvårigheter sedan staten förbjöd Postverket och andra statliga organ att distribuera tidningarna.

Men tryckfriheten överlevde och nu har det gått jämna 250 år sedan 1766. 1949 uppdaterades den senast till sitt nuvarande innehåll. Förordningen är en av Sveriges fyra grundlagar. De andra är regeringsformen, successionsordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Annons: