Medborgarna om de viktigaste landsbygdsfrågorna inför årets val

Foto: Lina Vestman

Jessica Sannö, Ösjönäs Tiveden Adventure & Lodge, Tived

– Det finns förstås konkreta saker som bredband. Hos oss har ADSL-linan klippts innan fiber kopplats in. Vi har heller ingen mobiltäckning, så vi har – tvärtemot resten av samhället – mer kontanter nu, eftersom folk tror att vi inte kan ta emot kortbetalningar.

– Men det handlar också om de stora hållbarhetsfrågorna. Vi som verkar på landet ser hur torrt det är och hur vattnet sinar i brunnarna. Ekologin måste komma först. Att vi inte tar mer än vad som finns. Men debatten är så platt – som korvförsäljning – och jag tycker att man underskattar väljarna.

 Foto: Ulrika Olausson

Dan Segelström, L.E.Vegetable Company, Odensbacken

– Sverige behöver en livsmedelsberedskap och här är ju landsbygdens verksamhet avgörande. Men även om vi har livsmedlen finns det flera led i kedjan för att maten ska hamna på butikshyllorna, till exempel emballage och maskiner, där vi är beroende av import. Så livsmedelstrygghet är en komplex fråga.

– Vi vill också värna om landsbygdens jobbtillfällen – att det finns duktiga människor i lokalsamhället som jobbar hos oss. Så det är viktigt med boende och infrastruktur.

– Elpriserna som pendlar från dag till dag utgör risker på kort sikt. Vi behöver långsiktighet i energiförsörjningen för att verksamheten ska fungera optimalt.

Ingmarie Melin, sonen Marcus och mannen Bengt. Foto: Privat Foto

Ingmarie Melin, lantbruket Östra Sågen, Laxå

– För oss bönder är dieselpriserna viktigast. De rimmar dåligt med pratet om betydelsen av svenskt lantbruk. Vi gör vad vi kan, vi sparar och räknar minuter för att dra ner på förbrukningen.

– Och så är det vägarna. Vi sköter vår väg själva, men vägarna hit är jättedåliga.

– Bredband är också en stor fråga. Vi har ingen fiber utan får köra 4G-dosor, men vi kan inte streama och googla samtidigt. Sonen går på högstadiet och är beroende av internet, hur ska det bli när han börjar gymnasiet?

Ann-Sofie Eliasson, Naturevent Sixtorp, Mullhyttan

– Kollektivtrafiken är jätteviktig och den måste bli billigare. Bussar ska också kunna både lämna och ta emot paket för dem som bor på landsbygden. Pensionärer ska inte behöva betala för färdtjänst.

– Lägg inte ner skolorna på landsbygden eller friluftsgårdar som till exempel Stenbäcken. Naturskolorna är ett komplement till den vanliga skolan. Alla ska ha möjlighet till att njuta av natur och allemansrätt – även om man har en funktionsvariation!

– Till slut vill jag också att kommunerna stöttar naturturismen. Vi är ju ambassadörer för turisterna.

Foto: Privat

Niklas Edgren, Egastronomi, Hällabrottet

– Kommunikationerna är viktiga för landsbygden. Här måste barnfamiljer skjutsa till träningar och ibland också till skola och då blir det mycket bilåkande. Det vore bra om man inte alltid behöver sätta sig i bilen. Åtminstone för yngre barn behövs det också en skola i närområdet.

– Internet måste fungera. När vi bodde i Åbytorp hade vi inte fiber indraget utan använde ADSL. Efter flytten till Hällabrottet grävde vi själva för fiber men det var alldeles för dyrt!

– Närhet till livsmedelsaffär är också viktigt.

Foto: Alexander Bigenius

Liz Lövström, Lizas skor, Hällefors.

– Den viktigaste frågan är infrastrukturen. Det behövs fler bussar och tåg. Vägnätet på landsbygden måste ses över och bli bättre. Sen måste det finnas samhällsservice även häruppe. Vi behöver en fungerande bank, till exempel.

– Den lokala handeln behöver utvecklas. Utbudet växer ju fler som handlar här hemma. Dessutom är det miljövänligt, för man slipper åka så mycket.

– Bensinpriset måste också sänkas. Dyrare bränsle ger dyrare transporter och det drabbar oss alla.

Solveig Åkerlund, Högfors-Mossgruvan byalag, Kopparberg.

– Det viktigaste är att det finns samhällsservice kvar. Att det finns skolor, affärer, vårdcentral, bank.

– Man måste också få ner bensinpriserna. Här på landsbygden är man helt beroende av bil som det ser ut nu.

– Jobben på landsbygden måste också prioriteras, så att ungdomarna kommer tillbaka när de utbildat sig.

Foto: Peter Eriksson

Karl-Anders Andersson, Åtorps utvecklingsgrupp, Degerfors.

– En bra skola och barnomsorg måste finnas. Man vet ju aldrig om vi får ha kvar skolan.

– Sedan måste det finnas förbindelser till Degerfors. Nu läggs bussar och alltihop ned, och vi vet inte hur det kommer att bli.

– För övrigt har vi det bra med mataffärer och goda kontakter med kommunen.

Foto: Privat

Lennart Johansson, familjegården Källmo gård, Karlskoga.

– Mycket handlar om infrastruktur. Vägnätet sköts ju på ett annat sätt än i staden, där de inte har vägsamfälligheter. Egentligen ser jag inget positivt med dem eftersom de sätter grannsämjan på prov.

– Annars är skolan en viktig fråga för att hålla liv i bygden, så att det blir nyinflyttning. Skolan är ett incitament för engagemang.

Foto: Privat

Ulrika Lycketeg, Bra och begagnat, Hallsberg,

– Infrastrukturen är A och O. Kollektivtrafiken måste finnas för dem som inte har något val, också över kommun- och länsgränser, även om det är en enorm kostnadspost.

– Vi måste ha ett gott samarbete med skola och utbildningsförbund, och det förutsätter skolor på mindre orter. Det behövs också en engagerad kommunal förvaltning som underlättar nätverkande mellan olika branscher.  

– Men vi som medborgare måste också ta vårt ansvar – det är så lätt att bara skicka en önskelista till politikerna. Vill jag att landsbygden ska leva så måste jag handla lokalt även om det är lite dyrare.

Foto: Camilla Lagerman, Lindenytt

Anna och Laila Heeger, Katrinebergs Handelsträdgård, Frövi

– De höga energikostnaderna påverkar oss väldigt mycket. Och transporterna blir också kostsamma. Vi måste ha bil, både där vi bor och arbetar. Företaget ligger mitt i skogen där ingen kollektivtrafik går. Vi måste hämta småplantor och jord, och det har redan blivit väldigt kostsamt.

– Vi hoppas att folk bidrar till lokalsamhället genom att ändå köpa lokalproducerat och svenskt.

Foto: Privat

Monika Almer, Blexberg-Västgöthyttans byalag, Nora

– Vi på landsbygden betalar lika mycket skatt men behandlas inte lika. I 20 år bekostade byalaget belysningen vid stora vägen, där det finns två utfarter och två hållplatser. Vi samlade pengar via loppisar och medlemsavgifter. Skulle stadsborna göra det för att få lyse?

– Till slut var vi tvungna att ta bort luftledningen för den blev farlig. Vi ville att kommunen skulle ta över elförsörjningen men så har det inte blivit. Varför är det inte lika viktigt med trafiksäkerhet på landet som i stan?

– Vi har också bett kommunen att återställa busskuren som blev nedkörd av en snöplog, men vi hänvisas bara runt. Min granne som är gammal är helt beroende av bussen, och hon måste stå där i regnet.

Texter: Ulrika Olausson, Peter Eriksson, Alexander Bigenius