Landsbygden bör få en nyckelroll

Alla delar av landet har inte samma förutsättningar att leva, och vi löser inte detta genom mer marknadsstyrning. Det menar Ida Andersson, som bland annat forskar om regional utveckling. Hon påpekar att marknaden i princip alltid kräver ett stort och tätt befolkningsunderlag för att agera, vilket ofta saknas på landsbygden.

– All avreglering av samhällsservicen missgynnar i regel landsbygden. Det är ju självklart att exempelvis bilprovningsföretag hellre etablerar sig i staden, där underlaget är stort, än på landsbygden där antalet presumtiva kunder är färre och finns på längre avstånd.

Ett talande exempel är utbyggnaden av bredband. Ida studerade detta redan 2004, då en regeringsproposition om ”bredband till alla” lades fram. Utbyggnaden lämnades till marknadskrafterna, men den är ännu – nästan tjugo år senare – inte genomförd.

– Marknaden bygger inte infrastruktur för bredband där det är ”mindre många” och ”glesare mellan varandra”. Det är svårare för företag att få ekonomi i den typen av investeringar på landsbygden, och då behöver samhället träda in i stället, förklarar Ida.

Offentliga sevicecenter

Ett annat exempel är kollektivtrafiken, som i och med att regionerna tog över ansvaret, blivit mer och mer marknadsstyrd. Det betyder i praktiken att kollektivtrafik ska finnas där det finns befolkningsunderlag.

– Samtidigt finns det ett demokratiskt värde i att kunna ta sig till exempelvis tandläkaren, menar Ida.

För att komma tillrätta med problemen föreslår hon att marknadsstyrningen kompletteras med andra mål för landsbygden.

– Marknadslogiken kan vara effektiv där den fungerar, men man måste kunna se när den inte gör det.

En möjlig lösning, som Ida Andersson ser, är offentliga servicecenter på landsbygden, där exempelvis arbetsförmedling, folktandvård, post och apotek kan dela lokal.

Kommuner med sämre utgångsläge

Det finns, enligt Ida Andersson, ett starkt skäl till att kommuner och samhällsservice inte kan styras som företag, nämligen att kommuner inte kan flytta på sig – de kan inte omlokalisera om underlaget tryter.

– Med marknadslogiken bortser man ifrån de geografiska förutsättningarna, att kommuner har den geografiska yta, natur och sociala sammansättning de har.

Urbaniseringen händer över hela världen. 50 procent av världens befolkning bor i städer, en siffra som väntas öka till 66 procent år 2050. Ändå finns en tendens i diskussionen om regional utveckling att skuldbelägga kommuner med sviktande befolkningstal. Detta menar Ida är grundlöst.

– Det finns inget i forskningen som visar att kommunerna krymper för att de gjort bort sig. De har bara fått sämre kort och spelar dem så gott de kan, men de kan inte trolla med knäna.

Landsbygdsersättning

En viktig utmaning, enligt Ida Andersson, är att ge landsbygden en nyckelposition i omställningen till en grön ekonomi. Den biobaserade ekonomin har sin grund i landsbygdens skogar, lantbruk, hav och sjöar, men ägarskapet finns sällan där.

– Landsbygden tillhandahåller resurserna men får inte ”kredd” och inte del av ekonomin. Det här är något vi måste prata om.

Det är inte bara naturmaterial utan även människor som flyttar från landsbygden till staden. Här dras nytta av deras kompetens.

– Det sker ett resursuttag av både människor, råvaror och energi från landsbygden, som den borde få ersättning för, säger Ida.

Istället för kompensation blir de mindre kommunerna istället utsatta för social dumpning, vilket innebär att större kommuner, som skott sig på de resurser landsbygden tillhandahållit, dumpar sina egna problem där.

– Det är inte så att det är synd om landsbygden – offerkoftan är inget den vill ha – men den ska få den nyckelroll den faktiskt förtjänar.

Smärtsam omställning

Ida ser marknadsstyrningen som ett problem även när det gäller omställningen till en grön ekonomi. Hon exemplifierar med skogsindustrins motstånd mot EU:s förslag om förbud mot kalhyggen.

– Skogsindustrin har investerat så mycket i infrastruktur för just hyggen, och man vill inte ändra på det som är ekonomiskt rationellt, vilket är förståeligt.

– Vi har investerat så enormt mycket i en fossilbaserad infrastruktur, så det är klart att det blir smärtsamt på alla nivåer att ställa om. Men vad är alternativet? Och marknaden kan inte lösa detta själv, särskilt inte på landsbygden, avslutar Ida Andersson.

Centerpartiet

Rusta upp vägarna…förbättra belysningen, vägunderhållet.

Höja standarden på…stambanenätet.

Bygga ut bredbandet och stärka mobiltäckningen.

Införa ett avdrag för avgifterna till väg-, brygg- och bredbandssamfälligheter.

Små skolor…på landsbygden ges förutsättningar att fortsätta sin verksamhet.

Strandskyddet reformeras så att det blir lättare att bygga och bo.

Ett kraftfullt jordbruksavdrag.

Den som bor eller äger mark nära ett vindkraftverk ska kunna få ersättning.

Restaurera våtmarker, bekämpa invasiva arter och underlätta för markägare att bidra.

Kristdemokraterna

Fler vårdcentraler på landsbygden.

Miljardsatsning för att rusta…vägar i hela landet istället för att bygga dyra höghastighetståg.

Bredda driftstödet till dagligvaru¬butiker.

Regeländringar och kostnadslättnader för svenskt lantbruk.

Satsa på kärnkraften. Värna vattenkraften.

Bygg ut vindkraften…och anpassa storleken efter lokala villkor.

Den svenska vargstammen ska minskas till 170 individer.

Liberalerna

Staten tar över ansvaret från skolan från kommunerna så att alla elever får gå i bra skolor – inte bara de som råkar bo på rätt ställe.

Bygga bort järnvägsnätets flaskhalsar… i stället för en höghastighetsjärnväg.

Vägnätet ska fungera och statliga myndigheter ska finnas närvarande i alla delar av Sverige.

Utveckla – inte avveckla – kärnkraften.

Mer sol- och vindkraft.

Strandskyddet reformeras så att det blir enklare att bygga strandnära på landsbygden.

Det kommunala vetot mot vindkraft ska bestå.

Miljöpartiet

Bygga ut kollektivtrafiken i hela landet.

Bygga ut och rusta upp järnvägsnätet för snabba tåg i hela landet.

Stöd till lantbruket för omställning till ekologisk odling, återskapande av naturbetesmarker.

Stänga minkfarmerna. Förbjuda burhållning av höns. Minimera djurs lidande vid transport och slakt.

Minska användningen av antibiotika i djurhållningen.

Mer skogsbruk bedrivs med hyggesfria metoder.

Bygga ut vindkraften till havs.

Storsatsa på solceller och solvärme.

Skydda 30 procent av Sveriges natur.

Återställa våtmarker.

Stärka strandskyddet.

Moderaterna

Rusta upp dagens järnväg i stället för att satsa på höghastighetståg.

Laga Sveriges vägar.

Klassa bredband som nationell infrastruktur och prioritera därefter.

Avskaffa dagens strandskydd för att möjliggöra ökat byggande.

Minska antalet regler för jordbruket.

Minska ytan av skog som är undantagen från skogsbruk.

Sälja av en större andel av statliga Sveaskogs innehav till personer med regional anknytning.

Minska jordbrukets miljöpåverkan genom stöd till teknikutveckling.

Genomdriva en ny energipolitik – med mer kärnkraft.

Minska vargstammen i Sverige till 170 vargar.

Socialdemokraterna

Se över skatteutjämningssystemet, så att det garanterar offentlig service av hög kvalitet i hela landet, även i små kommuner.

Billigare arbetsresor för dem som har långt till jobbet.

Investera i järnvägen.

Nytt reseavdrag…med rättvisare landsbygdsprofil.

Vindkraft långt ute till havs.

Värna vattenkraften och se till att solpanelerna blir fler.

Kärnkraften är en viktig del av svensk elproduktion och kommer att så vara under lång tid framöver.

Sverigedemokraterna

Läkare, specialistsjuksköterskor och behöriga lärare som väljer att ta anställning i landsbygd…får en årlig avskrivning av sina studieskulder.

Företag i gles- och landsbygd behöver stimuleras…Särlösningar för utvalda grupper avskaffas för att istället göra det billigare att anställa generellt.

Aktivt verka för ny…kärnkraft i Sverige.

Stoppa nedläggning av befintlig vattenkraft.

Nej till…att slopa det kommunala vetot vid etablering av stora vindkraftsparker.

Vänsterpartiet

Äldreomsorg, förskola, skola och matbutik…finns på fler mindre orter.

Staten…tar ett större ansvar för utbyggnaden av transportinfrastruktur och fiber.

Vägnätet och järnvägen…rustas upp.

Kollektivtrafiken…görs mer tillgänglig i hela landet.

Ökat bostadsbyggande…på landsbygden.

Torrlagda våtmarker…återställs.

Kalhyggesbruket fasas ut.

Vindkraften ska gynna både kommun och boende i närområdet.