Lästips:
Region Örebro läns S, C och KD-styre äter sjukvården i länet likt ett wienerbröd. De börjar med kanterna och jobbar sig in mot mitten. Problemet är bara att det aldrig verkar bli dags att äta just mitten, för då har man ju inget kvar.
Ett av de tydligaste exemplen är beslutet att lägga ner akutkirurgin på Lindesbergs lasarett. Beslut togs av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna med hjälp av Vänsterpartiet. Det är en politik som slår hårt mot de människor som bor på landsbygden och därigenom riskerar att urholka förtroendet för hela sjukvårdssystemet.
Vad detta innebär i praktiken är att invånarna i norra delen av Örebro län får allt längre till akutsjukvård. För dem handlar det inte bara om obehag, utan om liv och död. Tid är avgörande i akuta sjukdomssituationer och att tvinga människor att resa långa sträckor till en annan stad kan vara skillnaden mellan att en patient överlever eller inte.
Även primärvården monteras sakta ner ute i länets kommuner. I Lindesberg ville de stänga två vårdcentraler, något Liberalerna var med och stoppade, men nu i Karlskoga ska de stänga ytterligare en vårdcentral. Från början ville de stänga Baggängens vårdcentral som ligger i ett socialekonomiskt utsatt område, ett förslag de dragit tillbaka, men att en ska bort ser ut att bli verklighet. Dessa beslut är en tydlig signal om att regionen prioriterar centralisering framför rättvisa och jämlikhet i sjukvården.
Länsinvånarna på landsbygden och utanför Örebro upplever redan nu att det systematiskt försämras i deras lokalsamhälle för att resurser ska koncentreras till större städer. Det är som om regionen tar landsbygdens sjukvård och äter upp den bit för bit, för att spara den bästa biten till sig själva. En bit som kanske aldrig kommer att få ätas, men minst sagt njutas av.
Liberalerna tror att detta är helt fel väg att gå. Vi står upp för en sjukvård som är spridd över hela länet. Det är inte bara en fråga om praktiska förhållanden, utan om rättvisa. Alla invånare, oavsett om de bor i staden eller på landsbygden, har rätt till en sjukvård som är tillgänglig och trygg.
Det är dags att återställa balansen och sluta offra landsbygden i ett spel där centralisering ses som lösningen på alla problem. Om brödet runt om försvinner, rasar hela bakverket samman. På samma sätt krävs ett rättvist och välfungerande sjukvårdssystem där alla delar, både stad och landsbygd, får spela sin roll. Endast då kan vi skapa en helhet som håller ihop och fungerar för alla.