Lästips:
Regionerna går igenom ett stålbad efter den höga inflationen som kom efter pandemin (och krig). Under pandemiåren ökade de statliga anslagen till regionerna, vilket ledde till utökning av ”kostymen” och nu när statens tillskott minskar blir det ett dråpslag för regionerna. I Region Örebro län (RÖL), och i norra länsdelen i synnerhet, finns förslag på strukturella neddragningar med centralisering som följd. Men är dessa förändringar lösningen på regionens problem?
Om vi tittar på vilka regioner som 2023 hade bäst ekonomiskt resultat (dvs. minst underskott) så finner vi Kronoberg, Gotland och Jönköpings län. Gemensamt för dessa är att de har behållit alla sina mindre akutsjukhus. I Hälso- och sjukvårdsbarometern (SKR) så mäts invånarnas förtroende för olika delar av sjukvården. Bäst resultat i landet har Region Jönköpings län (RJL) med högst förtroende i landet för vårdcentralerna (fyra år i rad), högst förtroende för sjukvården i sin helhet (tre år i rad) samt högst förtroende för sjukhusen (två år i rad). Länsborna är nöjda med jämlikheten i vården och de flesta upplever att de har tillgång till hälso- och sjukvård när de behöver. Alltså, ett utomordentligt bra betyg från länsinvånarna OCH en bättre ekonomi än de flesta regionerna!
Region Jönköpings län och Region Örebro län är storleksmässigt jämförbara (370 000 resp. 307 000 inv.). I Region Jönköpings län finns tre akutsjukhus och 40 vårdcentraler varav 12 privata med vårdavtal. I Region Örebro län finns tre akutsjukhus (än så länge) och ca 29 vårdcentraler varav fyra privata med vårdavtal.
Vad kan ha lett fram till att Region Jönköpings län är framgångsrika i att tillgodose länsinvånarnas behov av sjukvård och samtidigt ha en bättre ekonomi än de flesta andra regioner? En del av förklaringen kan vara att det finns en bred politisk majoritet med Socialdemokrater, Moderater samt sjukvårdskunniga Vårddemokraterna, som startades av kliniskt verksam personal i regionvalet 2018.
För att säkerställa att akutsjukhusen i Region Jönköpings län kunde utvecklas långsiktigt lade en politisk enig nämnd 2022, en uppdragsbeskrivning för länets tre akutsjukhus, där det specificeras vilka funktioner /specialiteter som skall finnas vid varje sjukhus dygnet runt eller dagtid. Det skall finnas akutmottagning, traumaomhändertagande, röntgen, kliniskt kemiskt laboratorium, förlossning med barnberedskap och intensivvård på alla tre sjukhusen samt flertalet andra specialiteter. Genom att tydliggöra akutsjukhusens uppdrag ville politiken skapa en god beredskap för att möta framtida kriser och katastrofer, ge länsinvånarna en jämlik vård med hög patientsäkerhet och tillgänglighet samt därmed stödja en levande region och ge förutsättningar att leva, bo och verka i hela regionen. Genom att satsa på akutsjukhusen skapas framtidstro och en ”vi-känsla” som skapar en attraktiv arbetsplats med utvecklingsmöjligheter.
Ljuv musik för oss i norr, som lever med nedläggningshot av ett akutsjukhus, som har goda möjligheter att vara ett välfungerande beredskapssjukhus med gott om skyddsrum och stabil robust byggnad. Ett sjukhus, som när det utvecklades under 1980-talet bidrog till inflyttning av personal från hela Sverige och därmed även till utvecklingen av norra länsdelens kommuner. Ett sjukhus som under sin lokala ledning hade en fantastisk utveckling med kvalitetsarbeten och blev ett föregångssjukhus i många avseenden.
Så….ja, det finns hopp. Satsa på bassjukvården, på akutsjukhusen och primärvården med geografisk spridning, nåbar och tillgänglig för invånarna. Behåll personal, genom att skapa ökad påverkansmöjlighet av vården, fysiskt närvarande chefer och lokal ledning. En organisation med ökad delaktighet leder till högre effektivitet, tillgänglighet och bättre vård för länsinvånarna. För att den politiska ledningen ska ha förståelse för hur beslut påverkar patienterna, så krävs lyssnande på de som berörs av era beslut. Gör ni det…. vid era politiska beslut baserade på tjänstemannaledningens underlag?