Lästips:
Sommarens extrema väderhändelser blixtbelyser effekterna av ett varmare klimat. Att restaurera tidigare våtmarker är ett effektivt sätt att minska risken för översvämningar, samtidigt som det också bidrar till den biologiska mångfalden, skriver representanter för stiftelsen Skogssällskapet.
I Uppdrag granskning som sändes onsdag 6 oktober lyfts frågan om våtmarker och det stöd för våtmarksanläggning inom Landsbygdsprogrammet som vid upprepade tillfällen dragits in. Våra riksdagspolitiker behöver säkerställa en långsiktighet i satsningen på våtmarker, så att svenska markägare vågar planera för fler våtmarksprojekt som gör nytta för klimat och biologisk mångfald.
Vi har under sommaren fått se exempel på såväl torka som extrem nederbörd med översvämningar som följd. I augusti bekräftade också FN:s nya IPCC-rapport en direkt koppling mellan den globala uppvärmningen och ett allt extremare väder.
IPCC visar också att väderextremerna blir allt vanligare i takt med att uppvärmningen fortsätter. Ett förändrat klimat ställer större och nya krav på samhället och på landskapet vi har omkring oss.
I Sverige beräknas det finnas över en miljon kilometer diken. Många av dem grävdes i början av 1900-talet för att marken skulle bli användbar för jord- och skogsbruk. Det fick till följd att många våtmarker torrlades, och i dag är sådana marker en bristvara i landskapet.
Våtmarker har många fördelar:
- De fungerar som en buffert för grundvattnet och kan hjälpa till att jämna ut flödet vid höga vattennivåer – som efter omfattande regnväder – och vid torka.
- De renar vatten från kväve, fosfor och bekämpningsmedel och skiljer av sediment och slam.
- De fungerar som kolsänka.
- De gynnar den biologiska mångfalden eftersom de fungerar som barnkammare för många insekter, grodor, fiskar och fåglar.
- De är vackra och har höga rekreationsvärden.
- Att återställa utdikade våtmarker kräver kunskap, men gör stor nytta om åtgärderna utförs rätt.
Skogsstyrelsen har fått ett regeringsuppdrag som handlar om att återställa utdikade våtmarker. Fram till 2023 finns det bidrag att söka som kan ersätta en del av kostnaderna för ett våtmarksprojekt.
Det är bra, men våtmarker måste fortsätta att vara en fråga högt upp på den politiska agendan. Vi på Skogssällskapet hoppas därför att riksdagsledamöterna från Örebro län kommer att prioritera både skogen och våtmarkerna högt inför det kommande valet.
Vi vill också uppmana alla skogsägare i Örebro län att överväga om det finns ytor på skogsfastigheten som skulle göra bättre nytta som våtmark.
Klimatförändringarna är i allra högsta grad här, och det extremväder som vi sett exempel på under sommaren kommer att bli allt vanligare. Att återställa och restaurera våtmarker har många värden. Att göra landskapet mer motståndskraftigt mot snabba svängningar i vädret är ett av dem.