I Kommunals senaste rapport ”Underbemanning som norm” framkommer att många inom äldreomsorgen ser allvarliga problem med bemanningen. Hela 43 procent av personalen anser att underbemanningen innebär risker för de äldre minst en gång i veckan och 18 procent uppger att detta sker varje dag.
Bara 9 procent upplever att underbemanningen aldrig utgör en risk, medan 15 procent tycker att bemanningen är tillräcklig på daglig basis.
Med andra ord – det är ett undantag och ytterst ovanligt att arbeta i en äldreomsorgsverksamhet som har rätt bemanning: där man har förutsättningar att ge de äldre den omsorgen de behöver och ofta är beroende av. Underbemanningen i äldreomsorgen har blivit en norm.
Ingen kan påstå att bemanningen idag utgår från behov, när underbemanningen är så utbredd. Bemanningen utgår inte heller från den nuvarande lagstiftningen utan styrs av flera motstridiga styrsignaler, inte minst den kommunala ekonomin. Ett exempel på detta är konsulterna som ska hjälpa kommuner att underbemanna och att strama åt ytterligare. Den nuvarande lagstiftningen har inte lyckats säkerställa varken rätt förutsättningar eller rätt bemanning för äldreomsorgens personal. Vad blir det för äldreomsorg, trygghet för de äldre i framtiden? Vem kommer att vilja arbeta i äldreomsorgen?
Det som är särskilt oroväckande med resultaten som visas i rapporten är den snabba försämringen. Bara jämfört med 2021 har personalens upplevelse av underbemanning förvärrats, kompetensnivån sjunkit och äldreomsorgens kapacitet minskat. Färre och färre äldre får insatser vilket leder till målgruppens ökade vårdtyngd men detta kompenseras inte med ökade resurser. Pandemin ledde alltså inte till några förbättringar, trots alla löften.
Det behövs höjd bemanning och bemanningsriktlinjer, en reglering som säkrar äldreomsorgens förutsättningar. Det behövs en styrning som är mätbar och uppföljningsbar, ökade resurser och bättre koll genom ökad insyn. Personalen är de som har bäst kunskap om verksamheten och behöver involveras mer i beslut som fattas. Äldreomsorgen är i akut behov av politiskt ansvarstagande. I år är det valår och personal i äldreomsorgen förväntar sig politiska lösningar på äldreomsorgens kris.
