Prunkande penséer och Putin

          Ett märkligt ord när man tänker på det, prunka. Den enda gången jag kommer på att det används är när man ska beskriva en vacker rabatt eller blomsterbukett. Just nu borde rabatterna vara prunkande. Mina har inte riktigt förstått det, flera av perennerna har uppenbarligen inte gillat de kalla vårnätterna och vill inte prunka alls. Men sommaren är ju vacker ändå, så det är inget att orda så mycket om. Har ni tänkt på att när det gäller blommor så passar alla färger ihop? Man står där när man ska köpa de första penséerna och funderar länge på vilka färger man ska kombinera. Men även färger som skulle se hemska ut i klädväg, typ orangea byxor och en röd tröja, ser fantastiska ut tillsammans när det gäller blommor.

Men köksträdgården då, prunkar den? Ja föralldel. Men även i år gjorde jag mitt vanliga misstag. Jag tänkte när jag petade ner grönsaks- och kryddfröerna att jag visst skulle komma ihåg vilken sort det var utan att skriva en liten anteckning. Att man aldrig lär sig. Under flera veckor fick jag grunna på huruvida det var sallad, mangold eller möjligen basilika som tittade upp. Grönkål är lättare för bladen blir snabbt flikiga. Men allt är ju ätbart, tänker jag, så det kanske inte heller är så mycket att orda om.

Något alla ordar om är att juni går så fort jämfört med november. Logiken säger att de faktiskt går exakt lika fort, men ingen tycker att det är så. Jag tänker att Einstein kanske räknade lite fel ändå när han konstaterade att tiden visst går olika fort, men då måste man färdas närmare ljusets hastighet för att det ska märkas skillnad. Det är i alla fall skillnad mellan upplevd tid och faktisk tid, jag får nöja mig med det.

Ute i världen fortsätter eländet. Putin fortsätter utsätta ett grannland där det bor många av hans egna för bomber och granater. ”Arbetet går lugnt och rytmiskt till” säger han som om han pratade om att sätta upp en musikal, inte ett anfallskrig.

Under tiden ryktas det om att han har cancer och Parkinsons sjukdom, dessutom panikångest och förföljelsemani så till den milda grad att det han gör på toaletten när han är utomlands samlas ihop och fraktas till Moskva, för att ingen ska kunna undersöka det och upptäcka någon sjukdom. Stackarn, höll jag på att säga men menade det inte.  Han ser faktiskt rättså plufsig ut och har svårt att fokusera blicken ibland. Men han blir ju äldre (tyvärr) som alla andra och lägger förstås på sig några kilon av alla blinier och pavlovor som han äter. Och Stolichnayan som man sköljer ner maten med i Ryssland ger ofta en lätt ofokuserad blick.

Det ryktas också om förestående lönnmord och att han redan överlevt några dylika försök. Men han har förstås världens bästa livvakter, de kallas Musketörerna och har enligt rykten paraplyer gjorda av kevlar (en fiber som är fem gånger starkare än stål i samma vikt) och skottsäkra portföljer som ska kunna användas som sköldar.

Var är James Bond när man verkligen behöver honom?

Titti Hansson