Lästips:
Sverige är idag ett land som på många sätt kommit långt när det gäller exempelvis ekonomisk trygghet, rätt till utbildning och goda uppväxtvillkor. Samtidigt är det svårt att vara ung ibland i dagens samhälle. Livsvillkoren för unga i Sverige har blivit förändrade inom olika områden som på olika sätt kan bidra till psykisk ohälsa. Utseendefixering, ätstörningar, en ökad närvaro på sociala medier samt stress i samband med skolprestationer är några av de utmaningar som ungdomar får hantera i vårt samhälle. I en rapport från år 2020 från socialstyrelsen så ser man att allt fler barn och ungdomar i åldrarna 13-24 år får vård och behandling för psykisk ohälsa som depression och ångestsyndrom.
Det framkommer att det är betydligt fler flickor och unga kvinnor jämfört med pojkar och unga män som får behandling. Det har också skett ett kraftigt ökat uttag av antidepressiva läkemedel i de aktuella åldrarna och det förekommer ett självskadebeteende. Man uppmärksammar även att det är stora regionala skillnader vad gäller vård och behandling av ungdomars psykiska ohälsa samt att det är långa väntetider inom barn och ungdomspsykiatrin. Enligt folkhälsomyndighetens statistik om ungas psykiska ohälsa från 2019 är det hela 77 procent av alla 15-åriga flickor som uppger att de inte känner sig nöjda med livet, vilket var en varningssignal redan då. Det vi kan se är på många sätt en välfärdsparadox: ”Barn och unga mår inte så bra som de har det”.
Undersökningen ”Liv och hälsa ung” genomförs regelbundet i Region Örebro län och förra året genomfördes en extra undersökning med anledning av Coronapandemin. Den visar att det allmänna hälsotillståndet och det psykiska välbefinnandet försämrats. Fortfarande mår fler tjejer än killar dåligt, men i båda grupperna har läget försämrats. Under våren 2022 öppnade ett nytt kontaktcenter i Region Örebro län, en väg in för alla under 18 år och deras närmast anhöriga för att ge råd, vägledning och stöd för psykisk ohälsa. Till kontaktcentret kan unga vända sig om man är orolig, har svårt att sova, känner sig ledsen, eller har någon annan form av psykisk ohälsa. Till ”Första kontakten psykisk ohälsa barn och unga” kan barn och ungdomar samt deras vårdnadshavare ringa eller chatta för att få kontakt.
Möjligheten att få vård ser väldigt olika ut över landet och därför vill Kristdemokraterna införa ett nationellt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården. Det skulle ge en tydligare styrning och det skulle bli lättare att genomföra reformpaket som ger skillnad för exempelvis kötider, utbildningssatsningar för vårdpersonal och en effektivare vårdorganisation. Det är dags att ta krafttag mot den alltmer ökande psykiska ohälsan bland unga genom förebyggande åtgärder, förstärkningar i hälso och sjukvården samt genom att lyfta familjens värdefulla grund i ungdomars liv. Det är svårt att vara ung ibland, men tillsammans kan vi skapa hopp för unga människor. Kristdemokraterna, KDU och KD-K vill vara med och bidra till en bättre framtid för de unga idag.
Behcet Barsom, regionråd Örebro län Kristdemokraterna
Hampus Wadman, ordförande KDU Örebro län
Erica Gidlöf, ordförande KD-K Örebro län