Mycket arbete har de gjort men en del är kvar innan allt är på rätt plats. Håkan Henriksson, Emma Ode, Siw Ehrendahl och Elinor Magnérus är några av personerna som jobbar på Arkivcentrum Örebro län. Foto: Cathrine Gustavsson
Anna Karin Nilsson får hjälp av Elinor Magnérus.
Protokoll från Landsbygdspartiet Bondeförbundets Tidningsförenings sammanträde, när beslut togs om att börja ge ut Länsposten. Från 15 juli 1950.
6 500 flyttkartonger gick åt under flytten.
Unik Kalle Anka.
Det är andra gången som Håkan Henriksson flyttar arkivet. Förra gången var var drygt 20 år sedan.

Ett svenskt topparkiv i Örebro

Med 5 000 hyllmeter material och ett arkiv i toppskick vad gäller standard är Arkivcentrum i Örebro ett av Sveriges absolut största och fräschaste privata arkiv. De har nu börjat ta emot studiebesök efter flytten, och nästa år hoppas de kunna öppna för skolklasser igen.

Det senaste året har varit fullt av kartonger för de anställda på Arkivcentrum. För några år sedan blev de uppsagda från lokalen i centrala Örebro. Efter en tids letande stod det klart att flytten skulle gå till Nastagatan 11, snett mitt emot brandstationen i Örebro.

– De anställda har packat allt material. Det blev 6 500 flyttkartonger. Vi hade hjälp att flytta dem hit, men sedan har vi själva arbetat med att packa upp. Det tar längre tid att packa upp än att packa ner, säger Elinor Magnérus, arkivchef sedan november förra året.

För att kunna genomföra flytten har Arkivcentrum haft stängt sedan början av 2019.

– Det har varit ett hästjobb och oändligt mycket tyngd att packa ner och sedan ställa upp allt igen. Personalen har varit fantastisk i detta arbete. Nu har vi drygt tusen kartonger kvar, så vi börjar se slutet, säger Elinor Magnérus.

Flytten har även inneburit att de kunnat sortera ihop material som på grund av trångboddhet på förra platsen varit placerat på olika håll trots att det egentligen hör ihop. Men sådant tar också tid.

Det nya utrymmet i Nasta, Örebro, är på drygt 1 200 kvadratmeter – allt i gatuplan. På den ytan finns förutom själva arkivdepån även kontor, konferensrum och gemensamma utrymmen. Depån är 650 kvadratmeter stor, byggd som ett ”hus i huset” och full av hyllor på hjul för att använda utrymmet maximalt.

– Jämfört med andra län av motsvarande storlek har Örebro ett av de större arkiven för föreningar och företag i Sverige, säger Håkan Henriksson, arkivarie och verksamhetsledare i Örebro.

Och då syftar han på mängden material.

Själva hyllorna är flyttade från den tidigare lokalen. Sedan har de byggts på uppåt för att utnyttja takhöjden så mycket som det går. Lägg därtill en ny klimatanläggning som håller 35 procents fuktighet och en temperatur på 17,5 grader så är det lätt att förstå att detta är ett av Sveriges topparkiv. Investeringsdelen som Arkivcentrum själva står för är på 1,7 miljoner.

Arkivet innehåller material från företag, föreningar och privatpersoner i hela Örebro län. Tidsmässigt spänner det från slutet av 1500-talet och fram till i dag. Däremot hittar man inte något från kommunen, regionen eller staten.

– Här finns också tillväxtyta, och att vi är på markplan förenklar när vi ska ta emot material och besökare, säger Håkan Henriksson.

Det är andra gången han är med och flyttar allt material. Senast var för drygt 20 år sedan. Nu har de skrivit ett 15-årigt hyresavtal så med lite tur kan han komma undan om det ska flyttas igen.

Alla hoppas förstås att det ska dröja.

Det krävs inte enbart ordning och reda för att sköta ett arkiv.

– Här krävs också ett kulturhistoriskt intresse. Man måste kunna sin historia för att tycka det är roligt att jobba här, säger Elinor Magnérus.

Slänger ni något?

– Absolut inga arkivhandlingar. Vi är intresserade av vad som helst, men vi sparar inte vad som helst. Vi gallrar i samförstånd med de som lämnar in materialet. Det är vår profession att kunna bedöma vad som är värt att spara, säger Elinor Magnérus.

Skulle mina dagböcker från tonårstiden vara värda att arkivera?

– Ja, absolut. Sådant material är väldigt spännande och alltid kul att ha. Och då är det inte speciellt om just dig som person, utan mer allmänt hur det var att vara tonåringen på 1980-talet. Det blir ett komplement till mer officiella protokoll, reklam, tidningar och böcker.

– Dagböcker berättar ofta om vardagen, sådant som är svårt att hitta info om på andra ställen.

Arkivcentrums arbete består långt ifrån att enbart förvara material. De arrangerar föreläsningar och program av olika slag, tar emot studiebesök, ger ut böcker och den lokalhistoriska tidningen Aktstycket samt svarar på frågor från bland annat journalister.

Lokalhistoriska sällskapet är bara en av många föreningar som ofta finns på plats. När uppackningen är klar ska besök från skolklasser också återupptas.

Håkan Henriksson kan mycket om vad som finns i gömmorna. I ett 170 år gammalt protokoll från Viby Baptistförsamling kan vi läsa om det mycket radikala beslutet att kvinnor skulle ha rätt att yttra sig. Från 1940-talet, då Örebro var skotillverkningens Mecka, finns reklam kvar från ett samarbete mellan Oscaria och Disney: en originalmålning av Kalle Anka i skor.

Och så finns protokollet från den ekonomiska förening som 15 juli 1950 beslutade att börja ge ut Länsposten.