I dagens nyhetsflöde styr klick vad som lyfts fram. Resultatet blir en ström av snabba, känslostarka nyheter om brott, personkonflikter och dramatik. Det är lätt att fastna där. Samtidigt formas vår världsbild i det tysta. Det påverkar vad vi prioriterar, vad vi oroar oss för och vilka krav vi ställer på politiker och samhälle. Risken är att klimatkrisen hamnar i skymundan när vi ständigt matas med sådant som bara engagerar för stunden.
Det här är inte en slump. Klimatfrågan är komplex, långsam och svår att paketera i snabba rubriker. Den kräver fördjupning, olika perspektiv, sammanhang och uthållighet. Precis det som klicklogiken motar bort. I stället får vi enstaka nedslag. En värmebölja här, en rapport där. Men helheten? Den uteblir. Klimatförändringarna fortgår oberoende av nyhetsredaktionernas prioriteringar och läsarens intresse.
Klimatfrågan handlar om att trygga framtiden för kommande generationer och förtjänar därför större bredd och djup. Public service har ett särskilt ansvar att lyfta frågans betydelse och ska oberoende av kommersiella intressen verka i samhällets tjänst. Utan en informerad och upplyst allmänhet försvagas demokratin, och desinformation får lättare fäste.
Klimatfrågan beskrivs ibland som ett vänsterprojekt, vilket riskerar att göra den till en ideologisk stridsfråga i stället för en gemensam samhällsutmaning. Samtidigt har politiker bidragit till att göra frågan alltmer polariserad, och mediernas rapportering fokuserar därför ofta på konflikter mellan partier snarare än på fakta och analys baserad på forskning. Detta försvårar det samarbete och de konkreta åtgärder som krävs mellan partier och blocken. Det blir därmed svårare för medier och allmänhet att ta klimatkrisen på allvar, trots de akuta konsekvenserna för framtiden.
Vi får inte heller blunda för andra stora utmaningar, som säkerhetsläget i landet, krig i vår närhet och demokratiska utmaningar i vår omvärld. Även när förutsättningarna inte är optimala är det nödvändigt att arbeta med flera frågor parallellt. Klimat- och säkerhetspolitik och demokrati är inte konkurrerande prioriteringar, utan frågor som måste hanteras tillsammans för att skapa ett stabilt och hållbart samhälle.
Självklart har vi politiker ett stort ansvar att formulera en tydlig framtidsvision i klimatfrågan. Samhället behöver utvecklas hållbart och rättvist genom långsiktiga reformer som tar hänsyn till både miljön och människors vardag. Sverige måste samtidigt återta en ledande roll i klimatomställningen. Genom att ligga i framkant kan vi stärka konkurrenskraften och skapa långsiktig tillväxt. Detta förutsätter politiska beslut som bygger på en bredd av effektiva styrmedel som samverkar för att ge verklig klimatnytta.
Det krävs en bred kraftsamling där politik, förvaltning, näringsliv, akademi och civilsamhälle samverkar. Civilsamhället har en särskilt viktig roll genom att, med ett brett folkligt deltagande, mobilisera engagemang, stärka folkbildningen och förankra nödvändiga förändringar.
Medierna behöver också skapa innehåll som främjar kritiskt tänkande, förmedlar fakta och stärker medborgarnas kunskap i klimat- och miljöfrågor. För att demokratin ska fungera och utvecklas krävs ett finstämt samspel mellan politik, medborgare och medier.
För ett mer upplyst, öppet och hållbart samhälle!