Fördomarna kring frågan om kultursatsningar och kulturens påverkan och roll är talrika när man talar om orter och kommuner kopplat till kultur. Landsbygden har ofta utmålats som ointressant och gammaldags sett med kulturglasögon medan städerna fått en stämpel av kulturkvalitet och utvecklad kreativ kulturmiljö. Med årets kulturranking från DIK (fackförbund för kulturarbetare som bibliotekarier och museipersonal) måste man kanske revidera bilden av var och på vilket sätt kulturen spelar en viktig roll i människors vardagsliv och framtidsdrömmar.
Säters kommun i Dalarna (med bara drygt 11.000 invånare) rankades tillsammans med Malmö kommun (med cirka 365.000 invånare) i DIK-rapporten på en sensationell andra plats i landet när det gäller hur stor andel av kommunens budget år 2024 som avsåg satsningar på kultur. Umeå kom först med 4 procent med tvåorna på 3,1 procent. Det kan vara svårt att utläsa kulturens status och betydelse av dessa tal men vissa kvaliteter kan ändå noteras.
Malmö har ju en omfattande kulturverksamhet inom både de kommunala och kommersiella sektorerna och har en nationell räckvidd.
Säters unika och slagkraftiga profiler sticker ut bland landsbygdens alla små kommuner. Kommunen har blivit ett centrum för dans av olika slag (bland annat utbildning och evenemang) i hela regionen och dess Biograf & TV Museum är enastående i sin bredd och aktivitet. Ett tredje adelsmärke inom säterkulturen är satsningarna på att skapa ett modernt och kreativt folkbibliotek och ett kommunägt Folkets Hus med talrika kulturaktiviteter.
Under 1980- och 1990-talen uppstod en allt intensivare debatt om vikten av lokala kultursatsningar för att stärka kommunernas och skilda orters identitet och attraktionskraft. Diskussionerna uppstod bland annat för att försöka finna vägar att påverka flyttningar och tillväxt – inte minst i små kommuner på landsbygden. Seskaröspelen i Norrbotten och strejkspelen i Norberg var delvis tidiga exempel men Arvika och Hällefors kanske mer relevanta förebilder.
Samtliga små kommuner har inte ”Säterklass” men oerhört många ideella kulturrörelser som i det tysta höjer landsbygdens kulturstatus. Inte att förglömma bland svagt underbyggda fördomar.