Så får vi tonåringarna att fortsätta idrotta

Barn tillbringar allt mer tid framför skärmen – samtidigt som allt färre fortsätter att idrotta efter mellanstadiet. För att fler tonåringar ska stanna kvar i föreningsidrotten behövs en gemensam kraftsamling av Örebro läns föräldrar, föreningar och beslutsfattare.

Snart intar Sveriges bästa bowlare banorna i Hongkong för att kämpa om VM-medaljer. Många av dem kan se tillbaka på ungdomsår där föreningslivet givit rörelseglädje och gemenskap. Även om inte alla kan eller vill bli världsmästare så mår barn som rör på sig bättre fysiskt och psykiskt, får vänner för livet och lär sig samarbete, självkänsla och ansvar. Värden som alla borde få tillgång till.

I dag rör sig många ungdomar så lite att deras hälsa kan påverkas negativt på både kort och lång sikt. Riksidrottsförbundets statistik visar att föreningsidrottandet bland landets 13–16-åringar sjönk med nästan tio procent under åren 2013–2023. Många lämnar idrotten redan före tonåren – och få hittar tillbaka.

För att fler ska stanna kvar i idrotten behövs en gemensam kraftsamling. Örebro läns vuxna kan:

1. Erbjuda rörelse med låga trösklar

Prestationsfokus och tidiga elitsatsningar passar inte alla. Örebro läns idrottsföreningar kan bidra genom att utbilda tränarna i en värdegrund med fokus på trygghet och rörelseglädje – och genom att se till att verksamheten ger plats för alla, oberoende av ambitionsnivå, begåvning eller fysiska förutsättningar.

2. Bejaka mångsidigt idrottande

Flera av våra svenska idrottsstjärnor menar att en nyckelfaktor till framgång är att de hållit på med flera idrotter när de var yngre. Genom samarbete mellan olika idrotter – till exempel gemensam planering av träningstider – kan fler unga få chansen att testa nytt utan stress och konflikter.

3. Jobba för fler halltider

För att fler unga ska få möjlighet att röra sig på sin nivå behövs fler halltider. Här kan kommunerna bidra genom att öppna upp tider i befintliga hallar – och att satsa på nya.

4. Var en god skärmförebild

Barn som tillbringar mycket tid framför skärmar är betydligt mindre aktiva inom idrotten, enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Folkhälsomyndighetens riktlinjer för skärmanvändning är ett bra steg, men det viktigaste är det vi gör hemma. När vuxna lägger bort mobilen och deltar i barnens aktiviteter skickar det en stark signal.

5. Lyssna när behoven förändras

Idrott och rörelse bygger glädje och gemenskap, men gemenskapen måste utformas efter deltagarnas behov. En tonåring vill inte alltid ha samma upplägg som en tioåring – och det är okej. Behov förändras under uppväxten, så kanske är det viktigaste vi vuxna kan göra för Örebro läns tonåringar att lyssna.