TNT-fabrik vid Vikern är en hälsofara

Vi är många boende i Knapptorp, Bengtstorp, Nya Viker, Vikersvik, Skrekarhyttan, Gyttorp, Ås och Nora som är djupt oroade över planerna på att anlägga en TNT-fabrik i Nor, vid sjön Vikerns strand. Detta är inte bara en lokal fråga, det handlar om hela vattensystemet och våra barns hälsa.

Vikern är en del av Arbogaåns vattensystem. Ett utsläpp riskerar att sprida gifter till Hagbyån, Åsbosjön, Norasjön, Järleån, Väringen och vidare till Mälaren. Järleån är både naturreservat och riksintresse. Vi, våra barn och barnbarn badar och fiskar i dessa vatten. Vårt dricksvatten står på spel och detta berör oss alla.

TNT är giftigt för människor och kan tas upp i kroppen genom inandning, hudkontakt eller via förorenat vatten och är misstänkt cancerframkallande. Det kan skada lever, njurar och blodbildande organ. Kontakt med förorenade bottensediment riskerar att ge genetiska skador.

Försvarsföretaget Swebal planerar att tillverka 4 500 ton TNT per år. Cirka 900 ton kemikalier ska lagras vid sjön, bland annat 28 ton TNT, men även toluen, svavelsyra, oleum, saltpetersyra, eldningsolja och rödvattenslam. Dessa ämnen kan bland annat orsaka frätskador, fosterskador, påverka fertilitet och vara dödliga vid exponering. Skadorna kan bli förödande vid utsläpp, kraftigt regn, attentat eller olycka.

Kvicksilver och andra föroreningar finns redan lagrade i Vikerns bottensediment.

Det finns risk för explosioner, både genom olycka och sabotage, som kan få förödande följder. Krigsindustrier pekas ut som mål i händelse av krig. Tryckvågen från en explosion riktas enligt Swebals egen ansökan rakt ut över sjön Vikern, där bostäder ligger tätt på andra sidan.

Swebals vd Joakim Sjöblom har backat från uppgiften om ett ”Lex Cementa” och vikten av att ”börja lobba mot regeringen om Mark- och miljödomstolen skulle säga nej till fabriken”. Vi bedömer det som en efterhandskonstruktion och inte trovärdigt. Hur ska vi kunna känna förtroende för denna verksamhet och Nora kommun när sådana planer finns?

Till detta hör även mörkläggning där etableringen inkluderat mejl med rubriker ”Julpyssel i Bergslagen” och ”Ny placering av kaffemaskin”.

Här är de centrala frågorna vi saknar tydliga svar på från Swebal och Nora kommun:

1) Hur ska rödslam, ett explosivt, giftigt avfall, hanteras? Vd Joakim Sjöblom hävdar att avtal finns med NG Nordic som ska ta emot avfallet. Men vid förfrågan till NG Nodric om de tar emot sådant avfall är svaret nej. Vad gäller?

2) Det finns risk för farliga utsläpp till vatten, luft och mark, vid både normal drift, olyckor eller eventuella attentat. Vid en olycka riskerar den populära kommunala badplatsen Käppsta, liksom andra närliggande bad, att stängas i flera år på grund av föroreningar. Är detta en risk, med tillhörande kostnader och konsekvenser, som ni politiker är beredda att ta ansvar för?

3) Hur ska riskerna och störningarna vid transporter av farligt gods på väg 742 och anslutande vägar hanteras? Vägen går bara meter från bostäder, och mängden farligt gods väntas öka markant på flera av kommunens landsvägar där trafiksäkerheten redan idag är bristfällig.

4) Är det skattebetalarna som ska stå för ombyggnaden av väg 742?

5) Hur ska risken för sabotage och sårbarhet vid ett eventuellt krig hanteras? Verksamheten placerar både Nora kommun och det aktuella området i en förhöjd riskzon.

6) Varför har Nora kommun anlitat samma konsultfirma, WSP, som också arbetar för Swebal? Det väcker oro kring jäv och påverkan.

7) Vad innebär en framtida expansion? I en artikel i Financial Times med rubriken ”Swedish start-up wants to tap into surging EU demand for TNT” nämner Swebals vd Joakim Sjöblom planer på att dubbla produktionen, vilket gör dagens riskanalyser inaktuella.

8) Vad väger tyngst – barns säkerhet eller 50 eventuella arbetstillfällen? Hur påverkas turism, näringsliv och bostadspriser om Nora blir synonymt med krigsindustri och gifter i stället för vacker natur och kultur?

Noras politiker – ni har makten. Det räcker inte att skjuta frågan till Mark- och miljödomstolen. Ni beslutar om detaljplanen och lokaliseringen. Vi förstår världsläget, men det fråntar er inte ansvaret att värna om vår miljö och folkhälsa.

· Swebal har avböjt att svara. Läs Nora kommuns svar: ”Industriarv ger ännu bättre välfärd”