Med intresse för både mat, dryck och historia föll det sig naturligt att Ulrica Söderlind redan i unga år intresserade sig för "kokkonstens urmoder" Cajsa Warg. Nyligen har hon gjort en vetenskaplig studie kring Cajsa Wargs omåttliga popularitet genom århundradena.
Lästips:
Anna Christina Warg född i Örebro 1703, kom under stor del av sitt vuxna liv att arbeta som mamsell hos familjen Klinckowström i Stockholm. Hon var otroligt skicklig på det hon gjorde och skulle kunna betraktas som Sveriges första ”masterchef”.
Men vad var det egentligen som gjorde henne så populär och som gör att hon fortfarande lever kvar i våra minnen? Det har Ulrica Söderlind, lektor i måltids- och restaurangvetenskap, försökt att ta reda på genom att närläsa och analysera Cajsa Wargs kokbok tillsammans med tre andra samtida kokböcker som inte alls nått samma popularitet som Cajsas.
Cajsa Warg utkom med den första upplagan av sin kokbok ”Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber” år 1755. Hon gav ut den själv med pengar från ett arv. Senare har den getts ut i ytterligare 13 upplagor och även översatts till tyska. Ulrica Söderlind menar att det mest unika med Cajsa Wargs matlagning var komplexiteten. Hon använde många matlagningstekniker och väldigt många importkryddor, till exempel ingefära, koriander, anis och tryffel. Hon var också den första att skriva om glass och att ägna ett helt kapitel åt korv, men hennes recept kan ändå beskrivas som folkliga.
– När man läser hennes recept framgår det att Cajsa Warg måste ha varit väldigt skicklig, hon måste ha fått lärt sig att laga mat från grunden redan när hon var ung. Hennes recept var också mycket korta och raka. De gav dig precis det du behövde veta, inget utöver det. Det finns inga mängder angivna i recepten, antagligen tyckte Cajsa att det inte behövdes det var så självklart för henne, säger Ulrica.
Det finns över 900 recept nedtecknade och Ulrica har provat att laga sex av dessa.
– Bland annat lagade vi lax med en körsbärssås, men det tror jag inte är en rätt som skulle platsa på dagens restaurangmenyer, däremot hennes inbakade äpplen med hallon, korinter och smördeg – den skulle absolut kunna bli en dessert tillsammans med vaniljglass idag.
Ulrica konstaterar att vi vet väldigt lite om Cajsa Wargs privatliv. Det finns ingen bild på henne och väldigt få detaljer kring hennes liv och leverne.
– Hon kom från en välbärgad familj, genom att hon som flicka lärde sig läsa och skriva. Hon begravdes tillsammans med sin arbetsgivare i en träkista som står ovanpå hans marmorkista. Det säger lite om vilken stark kvinna Cajsa Warg var.
Det Cajsa Warg-bevingade ordspråket ”Man tager vad man haver” hittar man dock inte i kokboken.
– Jag vet inte var det kommer ifrån, eller vem som tillskrivit henne det. Förmodligen hänger det ihop med att man tog till vara på allt och använde det i matlagningen på olika sätt.