Lästips:
Valet att ingå äktenskap är ett val för självständiga individer och så måste även valet att avsluta ett äktenskap vara. Även i jämställda relationer är skilsmässa ofta en svår process, både känslomässigt och ekonomiskt. I ojämställda relationer som präglas av skeva maktförhållanden, kränkningar och våld, kan en skilsmässa innebära en fruktansvärd situation för många kvinnor, i värsta fall livsfarlig.
Det är ett faktum att kvinnors ekonomiska situation fortfarande släpar efter mannens. Därmed har kvinnor sämre möjlighet till självständig försörjning vid skilsmässa. Men ekonomi får aldrig vara en anledning att stanna i ett äktenskap där du inte mår bra!
Genom yrkeserfarenhet och genom möten med kvinnor i ekonomisk utsatthet i Örebro med omnejd, kan vi intyga att dagens regelverk står i vägen för kvinnors möjlighet till ett självständigt liv på flera sätt.
Om ett par har gemensamma barn eller om bara den ena partnern vill skiljas, åläggs paret en betänketid på sex månader från att skilsmässoansökan är inlämnad. Det är en gammalmodig och märklig regel. Vi är övertygade om att när ett par bestämmer sig för att skiljas, har parterna tänkt till både en och två gånger. Staten behöver inte ålägga dem att göra det igen. Under denna betänketid gäller försörjningsskyldighet mellan parterna. Intentionen med detta regelverk må vara god, men i praktiken kan den användas som ett maktmedel i ojämnställda relationer.
Kvinnor vi mött har nekats samhällets stöd med hänvisning till försörjningsskyldigheten mellan makar, t ex försörjningsstöd eller bostadsbidrag. I den riskfyllda situation det kan innebära att lämna en destruktiv relation är det få kvinnor som känner till, vågar eller kan söka juridisk hjälp att utkräva försörjningsskyldigheten av maken, om han vägrar bidra ekonomiskt. En juridisk process är inget som sker över en natt, men om kvinnan har skaffat en egen bostad, kan EN obetald hyra leda till vräkningshot. Det betyder att de sex månaderna kan bli ett ekonomiskt kaos för kvinnan och i värsta fall drar paret tillbaka sin skilsmässoansökan.
Försörjningsskyldigheten är enligt äktenskapsbalken ett skyddsnät för att ge den ekonomiskt svagare parten möjlighet att skapa sig en bättre ekonomisk situation vid och efter skilsmässa, men i praktiken ser det annorlunda ut.
Ytterligare ett sätt att utöva makt över kvinnan är att medvetet dra ut på bodelningsprocessen vid skilsmässa.
Idag tas det ut en avgift på 900 kr för att registrera ansökan om skilsmässa. Den summan kan i sig, om ekonomin är svag, vara ett hinder för att ta steget fullt ut och lämna en relation där endera parten inte mår bra.
Centerkvinnornas arbete för ekonomisk jämställdhet rimmar illa med att invånare i Sverige ska kunna bli försörjda av en annan vuxen. Om försörjningsskyldigheten riskerar att låsa fast kvinnor som försöker ta sig ur destruktiva äktenskap, behöver vi ändra detta.
Därför föreslår Centerkvinnorna bland annat:
* Avskaffa betänketiden
* Utred försörjningsskyldigheten
* Inför säkrare bodelningsprocess
* Slopad avgift på ansökan för skilsmässa
Helena Vilhelmsson, vice förbundsordförande Centerkvinnorna
Tina Fingal Swens, Örebro läns Centerkvinnor
Jessika Edetun Falk, Örebro läns Centerkvinnor