Valet är över. Regeringsförhandlingarna lär ta tid, och många politiska frågor återstår att lösa. Men redan nu går det att dra en viktig slutsats av valresultatet: det finns ingen majoritet i riksdagen för en ekonomisk politik byggd på höjda skatter, en försvagad arbetslinje eller fler statliga ingrepp i ekonomin. Samtidigt har tillväxten fått en framskjuten plats i debatten. Flera partier har betonat behovet av att stärka Sveriges konkurrenskraft och förmåga att växa.
Det är betydelsefullt. Sverige går in i den nya mandatperioden från ett ekonomiskt starkare läge än många hade väntat sig för bara något år sedan.
Efter en tuff period med hög inflation, stigande räntor och svag ekonomisk utveckling under lång tid har utsikterna ljusnat. Trots det svåra läget har företag fortsatt att investera, anställa och utveckla sina verksamheter. Sverige har nu högre tillväxt än både EU och USA, och prognosen framåt är också starkare än i många jämförbara länder.
Men utvecklingen kan inte tas för given. Tvärtom är det just när ekonomin börjar röra sig åt rätt håll som politiken behöver undvika reformer som riskerar att bromsa investeringar, jobbskapande och företagande.
Det är fel att göra det dyrare att arbeta, anställa och investera. Lika fel vore det att skapa osäkerhet kring företagandets villkor eller låta staten ta en större roll i styrningen av kapital och investeringar. Erfarenheten visar att den långsiktiga tillväxten bygger på entreprenörskap, innovationer, investeringar och väl fungerande marknader – inte på politiska ingrepp.
Under valrörelsen fördes flera förslag fram som riskerar att bromsa utvecklingen. Höjda skatter på arbete och kapital, slopat karensavdrag, bank- eller bolåneskatter och en statlig investeringsbank presenterades som lösningar på olika samhällsutmaningar. Men valresultatet ger lyckligtvis inget mandat för en sådan omläggning av den ekonomiska politiken. Tvärtom finns det i den nya riksdagen en bred majoritet för arbetslinjen, konkurrenskraft och en ekonomisk politik som gör det mer lönsamt att arbeta samtidigt som den stärker företagens möjligheter att växa.
När ekonomin åter börjar ta fart borde den politiska diskussionen handla om hur Sverige kan växa snabbare, inte om hur staten kan spela en större roll i ekonomin. Fokus borde ligga på bättre kompetensförsörjning, kortare tillståndsprocesser, minskat regelkrångel, robust energiförsörjning och starkare drivkrafter för arbete, entreprenörskap och investeringar. Det är så hela Sverige kan bli både starkare och rikare.
Frågan efter valet är alltså inte om tillväxten är viktig, utan vilka reformer som får den att ta fart och vilka som riskerar att hålla den tillbaka.
Sverige går in i denna mandatperiod med ljusare ekonomiska utsikter och framtidstro. Det är en möjlighet som inte får slarvas bort. Den viktigaste uppgiften för nästa regering är att ta vara på detta läge och skapa bästa möjliga förutsättningar för företag, jobb och fortsatt tillväxt.