Lästips:
Läkare på akuten vid Universitetssjukhuset i Örebro har fått lön för dagar de inte arbetat. Nerikes Allehanda har jämfört schemasystemet Medinet med lönesystemet Heroma för 13 läkare under 2018, 2019 och 2020 och hittat fel hos samtliga. Det handlar om hundratals timmar.
En tidigare verksamhetschef var anställd på heltid i både Region Örebro län och Region Värmland under sju månader 2019, utan godkänd bisyssla hos någon av arbetsgivarna. Under åtta arbetsdagar i juli var hon schemalagd i Örebro och Karlstad samma timmar. Tillsammans betalade de båda arbetsgivarna ut 1,7 miljoner kronor till henne det året.
Samtidigt gick personalen på akuten på knäna. Patienter fick vänta hela arbetsdagar på vård. I en avvikelserapport beskrivs en kvinna som tvingades ligga i sin egen avföring så länge att skinnet lossnade. Det är i den verkligheten några av de högst betalda cheferna tog ut lön för dagar de inte var på plats.
Regionen visste. Två schemaläggare upptäckte avvikelserna redan 2020 och samlade bevis. Polisanmälan gjordes den 13 juli 2020. Förundersökningen växte till 794 sidor innan åklagaren lade ned den i januari 2025 med hänvisning till preskription. Ingen av de åtta misstänkta läkarna delgavs någonsin misstanke om brott.
Att ett brottmål läggs ned betyder inte att pengarna var en gåva. En arbetsgivare kan kräva tillbaka lön som betalats ut felaktigt. Fem år har gått, och regionen har fortfarande inte redovisat om återkrav ens har prövats.
Vårt krav är enkelt. Räkna ut beloppen, kräv tillbaka varje krona och gå till domstol mot den som inte betalar frivilligt.
Sverigedemokraterna har drivit den här frågan i snart tre år. Vår motion om att se över regionens arbete mot välfärdsbrottslighet lämnades in den 22 januari 2024. Styret ville avfärda den med att de redan jobbade med saken. Fullmäktige återremitterade den i februari 2025 sedan vi, Moderaterna, Liberalerna och Örebropartiet krävt ett riktigt svar. Två år och åtta månader senare är den fortfarande obesvarad. Vi har lagt förslag mot välfärdsbrottslighet i tre budgetar i rad. Alla har röstats ned. I november 2025 röstade styret ned ett ledamotsinitiativ om bisysslor som vi stödde.
Styret har levererat ett styrdokument skrivet av en konsult och en regeländring som innebär att chefen ska klicka i personalsystemet och att en vägledningsgrupp ska tillsättas. Inget av det hade hittat ett enda av de fel tidningen nu har hittat.
Att skriva ordet välfärdsbrottslighet i en budget är inte att arbeta mot välfärdsbrottslighet. Det krävs någon som granskar. Därför lämnar vi in ett ledamotsinitiativ till regionstyrelsen och en interpellation till regionstyrelsens ordförande Jenny Steen (S).
Kontrollfunktion
Vi vill ha en funktion som varje månad stämmer av scheman mot löneutbetalningar, kontrollerar bisysslor och arbete från utlandet och utreder tips. Vid misstanke ska larmet gå direkt till ansvarig nämnd, inte stanna hos en tjänsteman. Schemasystem och lönesystem ska kopplas ihop så att avvikelser upptäcks automatiskt.
Regionstyrelsen ska varje kvartal få veta hur många kontroller som gjorts, hur mycket som återkrävts och vad som anmälts till polis.
Varje krona som försvinner på det här sättet är en krona som inte går till vård. Länets invånare betalar Sveriges näst högsta regionskatt. De har rätt att veta att pengarna går dit de ska.