Lästips:
Flera partier går nu till val på att avskaffa karensavdraget. Det är ett kostsamt förslag som skulle slå hårt mot tillväxt och jobb. Vi behöver inte gissa vad som händer om karensavdraget slopas. Vi vet, för vi har gjort det förr. Den gången fick Sverige Västeuropas högsta sjukfrånvaro och kostnaderna skenade. Idag är det Norge som har Europas högsta sjukfrånvaro. Det beror inte på att norrmännen är sjukast utan på att de inte har någon karensdag.
Sverige har ett generöst sjukförsäkringssystem. Arbetsgivaren betalar sjuklön motsvarande 80 procent av lönen under de första två veckorna av en sjukskrivning. Karensavdraget fungerar som en självrisk i försäkringen, en princip som finns i de flesta försäkringssystem för att begränsa överutnyttjande och skapa rimliga incitament.
Vi var nog många som njöt av fotbolls-VM i somras. Men för företagen och för Sveriges ekonomi är stora mästerskap inte enbart positivt. En ny studie från SCB visar att sjukfrånvaro inte bara påverkas av hälsa utan också av incitament. SCB har studerat sjukfrånvaron under nio VM- och EM-turneringar mellan 2005 och 2025. Resultatet är tydligt: sannolikheten för korttidsfrånvaro ökar från 19 till 27 procent under veckor då mästerskap spelas.
Forskning visar också tydligt att ersättningsnivåer påverkar sjukfrånvaron. När kostnaden att stanna hemma minskar ökar frånvaron. Det handlar inte om att människor ska gå till jobbet när de är sjuka, utan om att system behöver vara utformade så att de används på rätt sätt.
Vi vet också vad som händer om karensavdraget slopas. När karensdagen avskaffades i slutet av 1980-talet steg sjukfrånvaron kraftigt. Sverige fick Västeuropas högsta sjukfrånvaro och kostnaderna skenade. Bara några år senare återinfördes karensdagen, vilket minskade korttidssjukfrånvaron.
Norge har avskaffat karensavdraget. Resultatet är att Norge i dag har Europas högsta sjukfrånvaro. Kostnaden motsvarar omkring åtta procent av BNP, ungefär dubbelt så mycket som i Sverige.
Sex av tio företag befarar att korttidssjukfrånvaron skulle öka om karensavdraget slopas och sju av tio tror att det skulle leda till produktionsbortfall, visar en undersökning från Svenskt Näringsliv. Arbetsgivarnas kostnader beräknas öka med närmare 40 miljarder kronor.
Det finns också en risk att ett slopat karensavdrag gör arbetsgivare mer försiktiga vid rekryteringar. Det kan drabba dem som redan har svårast att få fotfäste på arbetsmarknaden. Ett förslag som sägs handla om trygghet riskerar därmed att göra det svårare för människor att komma in på arbetsmarknaden eller komma tillbaka efter en längre frånvaro.
De som förespråkar ett avskaffat karensavdrag beskriver ofta reformen som en rättvisefråga. Men kostnaderna försvinner inte – de flyttas. Utan självrisk ökar dessutom kostnaderna. Som SCB:s nya studie påminner oss om påverkas sjukfrånvaron inte bara av hälsa utan också av incitament. I slutänden måste kostnaderna bäras av företag och deras anställda genom minskat löneutrymme, högre konsumentpriser, färre investeringar och färre jobb. Vårt län behöver fler växande företag och fler människor i arbete. Då är det fel väg att gå att göra det dyrare att anställa. Karensavdraget behöver vara kvar.