Världsautismdagen, instiftad av FN, infaller varje år den 2 april och hela april månad är utsedd att belysa frågorna lite extra. Skarvarna mellan barn och ungdom, ungdom och vuxen i arbetslivet, arbetstagare och pensionär ända in till åldrandets kriser kan vara tuffa för vem som helst. För många med ett funktionshinder är förändringen oftast än mer dramatisk. Livsförändringar såsom att gå i pension, vårda en sjuk anhörig eller förlora en livskamrat kan vara särskilt påfrestande för personer med NPF-diagnoser (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning).
Till KD Seniors nationella seniorting den 16 april lyfter jag en motion om att äldres funktionsnedsättningar, t ex inom NPF, måste tas på större allvar för ett rikare liv. För ett rikare liv som årsrik måste man också få tillgång till och erbjudas diagnostisering.
Drygt två procent av äldre vuxna (över 50 år) rapporterar symtom som indikerar ADHD. Ytterst få har en klinisk diagnos, och forskningen kring ADHD hos äldre är begränsad. Detta enligt forskning från Lisa Thorell, Taina Lehtonen och Lotta Borg Skoglund som alla lyft detta på bra sätt. Riksförbundet Attention har också genom exempelvis projektet ”äldrelyftet” satt ljus på frågan.
Forskningen går framåt, jämfört med när de som nu är äldre var barn. De studier som finns visar att äldre med ADHD/autism har liknande kognitiva svårigheter, samsjuklighet och funktionsnedsättningar i vardagen som yngre vuxna med diagnosen. Äldre med ADHD/autism rapporterar låg grad av självkänsla, livskvalitet och socialt sammanhang samt hög grad av psykiatrisk och somatisk ohälsa.
Varje berättelse är unik. Vi behöver en politik för seniora ögon också för att främja dessa personers intressen, rättigheter och bestående livskvalitet. Jag ser med förhoppning på att KD Senior kommer att driva frågorna än tydligare framöver.