Lästips:
De senaste åren har varit tuffa för både hushåll och företag. Arbetslösheten är hög i Sverige, inte minst för ungdomar. I november var drygt 127 000 ungdomar arbetslösa. Oavsett konjunktur är utbildningsval viktiga, men valet av utbildning blir än viktigare i sämre tider och det kan ha stor betydelse för jobb och vidare studier.
Från och med i år har regeringen beslutat att gymnasieutbildningen inte bara ska dimensioneras utifrån elevernas önskemål utan också utifrån arbetsmarknadens behov. Det är en efterlängtad och positiv förändring som på sikt kommer underlätta för ungdomar att skaffa sig jobb och förbättra företagens kompetensförsörjning.
Gymnasievalet kan upplevas som stort och viktigt. Det är det också. Men det är långt ifrån livsavgörande. I Örebroregionen är det 3700 15-åringar som nu ska göra sitt gymnasieval. För den som inte riktigt vet vilket program man ska välja är oftast ett yrkesprogram ett bättre alternativ än ett högskoleförberedande program. Yrkesprogram ger den grundläggande högskolebehörigheten, men framför allt leder det ofta till jobb. Nya beräkningar av statistik från SCB visar att vi riskerar att sakna drygt 230 000 yrkesarbetare i Sverige 2040.
Samtidigt visar vår rekryteringsenkät att 50 procent av företagen efterfrågar personal med yrkeskompetens på gymnasienivå. Det gör utbildningen till den mest eftertraktade av samtliga utbildningsformer.
Det är mycket jobb som återstår för att göra gymnasieskolan bättre och framför allt tre saker är viktiga. Det handlar om dimensioneringen, kvaliteten och yrkesprogrammens attraktionskraft.
Först och främst måste det alltså ske en faktisk förändring i dimensioneringen av utbildningsplatserna inom gymnasieskolan. Enligt Skolverket är det i Örebro län bland annat eleverna på industritekniska samt fordons- och transportprogrammet som ska bli fler. Kommunala och fristående huvudmän måste minska antalet platser på framför allt ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammen.
Yrkesprogrammens attraktionskraft måste också öka. Från och med i år ska information om utbildningarna förbättras. Huvudmännen ska tydligare informera om vad de olika gymnasieprogrammen leder till. Studie-och yrkesvägledningen blir ännu viktigare och måste förbättras. Men det kommer också krävas att företagens involvering i utbildningarna ökar.
Rätt antal utbildningsplatser kommer dock inte att räcka. Kvaliteten på alla gymnasieprogram måste också öka. Genomströmningen i gymnasieskolan är inte tillräckligt bra idag. I Örebro län är det bara 82 procent som tar examen från gymnasiet på utsatt tid.
På sajten Gymnasiepejl kan man se hur det gått för tidigare årskullar av elever. Hur många som jobbar, pluggar och vad de tjänar efter gymnasieskolan. Till exempel hade närmare 100 procent av eleverna som gick hantverksprogrammet i Karlskoga jobb tre år efter examen. För eleverna från El- och energiprogrammet i Hallsberg och Karlskoga var det närmare 8 av 10 elever som jobbade.