Inget nytt under solen – en högerregering fortsätter att sänka skatter mest för de högavlönade.
När regeringen nu presenterat höstbudgeten börjar också tolkningarna om vad detta innebär för människor i olika inkomstgrupper. SD-regeringen vill gärna hävda att låg- och medelinkomsttagare tjänar mest på skattesänkningarna. Varje krona i sänkt skatt är en krona mindre till sjukvård, infrastruktur, skola och bekämpande av fattigdom och detta gynnar alltid de som har höga inkomster. Men skatteförändringarna är också utformade så att de beslutande politikerna själva tjänar mest på dem.
Den som tjänar över 62 500 kronor får 836 kronor i sänkt skatt, varav 267 kronor i jobbskatteavdrag och 569 kronor i indexeringar och andra höjningar av exempelvis grundavdrag och brytpunkt för statlig skatt. Det är fem gånger mer än den som tjänar 25 000 kronor, vilket rimligen är vad regeringen och SD avser med låginkomsttagare. Den personen får blott 155 kronor i sänkt skatt, varav 103 kronor i jobbskatteavdrag. Den som tjänar över 62 500 kronor får alltså fem gånger mer i skattesänkningar än den som tjänar 25 000 kronor.
Att försöka få detta att framstå som en satsning på låginkomsttagare är att ljuga. Både i procent och i kronor på individnivå, och i total budgetkostnad, gynnas de med höga inkomster mer än de med låga inkomster.
Ännu värre blir det om vi tittar på dem som tjänar allra minst. Den som ska klara sig på en inkomst under 16 667 kronor får 60 kronor i sänkt skatt varav hela 9 kronor i jobbskatteavdrag.
Det är uppenbart att de med högst inkomster får mest i skattesänkning vilket innebär att klasskillnaderna ökar. Men det gäller inte enbart räknat i kronor, även i procent får låginkomsttagarna minst. Sett till den totala skattesänkningen får låginkomsttagaren 0,6 procent i skattesänkning mot 1,3 procent för höginkomsttagaren.
Dessutom sänker regeringen skatten genom ett extra påslag på två procentenheter för indexeringen av brytpunkten för statlig skatt. På det sättet gynnas personer med inkomster över 53 590 kronor.
Regeringen verkar låtsas som om huvuddelen av regeringens satsningar totalt sett går till grupperna med lägst inkomster. Inte heller detta stämmer. Mer än hälften av kostnaderna för skattesänkningar går till den femtedel som tjänar mest. Oavsett hur man räknar är regeringens skattepaket en jackpot för höginkomsttagare.
Men varför ljuger regeringen om effekterna av sin egen politik? Svaret är att högerpartierna är fullt medvetna om att ökad ojämlikhet inte är populärt bland befolkningen. En stor majoritet av svenskarna vill minska inkomst- och förmögenhetsklyftor. Ändå har utvecklingen de senaste 30 åren gått i motsatt riktning. I Sverige ökar den ekonomiska ojämlikheten. De fem rikaste svenskarna äger mer än vad fem miljoner av svenskarna gör tillsammans. Svenskarnas löner har inte hängt med inflationen, utom för Vd:ar, vars löner har ökat. Sverige är sämst i Norden på att bekämpa ojämlikheten.
Vi i Verdandi möter varje dag de som förlorat ekonomiskt på den förda politiken. Vi företräder just de grupper som än en gång får se andra gynnas av politiken. Det handlar fattigpensionärer, ensamstående föräldrar med låga inkomster, personer i rehabilitering eller långvarig arbetslöshet eller personer som tvingats ge upp om en återgång till arbetslivet.
Vi uppmanar Sveriges riksdag att bryta med den politik som lett till större ekonomiska skillnader och ökad fattigdom i Sverige.