Lästips:
Tittar man på herrlandslagets olika moderklubbar är de väl spridda över landet. Det gäller även damlandslaget inräknat men när denna krönika skrivs är det med Janne Anderssons avskedstårar på Friends arena.
Ett landslag som inte har rosat marknaden på sista tiden knyter nu ihop Jannes sista dagar på jobbet. Efter det otäcka terrordådet i Bryssel kommer trots allt fotbollen i andra hand även efter det miserabla resultatet nere i Baku. EM-drömmen försvann tidigt i detta kvalspel. Det är bara att bryta ihop och komma igen med en ny röst i omklädningsrummet.
Som ni läste i min senaste krönika handlar årets sista herrlandskamp om så mycket mer än rena resultat. Det handlar om att stå upp för den gulblåa landslagströjan. Den stolthet som man bär med sig i med och motgång men lite extra efter att vansinnigt terrordåd ägt rum. Spelarna och ledarna kring herrlandslaget gjorde många fina gester utanför planen i Baku. Insatsen på planen hade mycket mer att önska därför stod de upp bra gentemot den tillresta svenska supporterskaran efter matchen.
Kikar man på moderföreningar kring våra herr- och damlandslagsspelare är det flertalet mindre föreningar ute på våra landsbygder som med små resurser men med kärleken till fotbollen ger unga människor tillåtelse att drömma. Om man skall se något undantag är det kanske Sveriges norra landsända även om Norrland är representerat är merparten av spelarna från södra Sverige. Självfallet har det med väderlek att göra men även tillgången till konstgräsytor och att tidiga gräsplaner är klara på vårkanten.
Det är väl precis som i vårt län utifrån tillgången till konstgräsytor som blivit fler norröver i länet. För bara några år sedan innan Nora, Frövi, Hällefors och Kopparberg tillförskaffat sig sina ytor var det väldigt illa på den fronten. Det är snarare lite omvänt i vårt län då den södra delen har det tuffare med endast ytor i Kumla, Hallsberg och numera Latorp. Då är länets residensstad inte inräknad även om det finns ett gäng fotbollsplaner där är det procentuellt färre än ute på länets landsbygd.
Årets sista herrlandskamp fick krönas av målgörare från bland annat Värnamo och Sundsvall vilket visar vilken bredd det finns såväl i laget som ute i vårt avlånga land gällande nationalsporten fotboll. Lägg där till alla tusentals timmar som läggs ner av spelarna så klart men glöm för all del inte bort ledarna och funktionärerna i dessa klubbar. De som låser upp arenan, klipper gräset, ritsar planen, säljer lotterna och allt runt omkring som det innebär att driva svensk folkrörelse dag ut och dag in.
Janne är en ledare lika så som gjort den resan, från Alets IK i Halmstad började han som ungdomstränare och senare seniortränare innan han gick till Halmstad BK via IFK Norrköping till herrlandslaget. Han spelade även själv fotboll i sin moderförening Alets IK i början på 1980-talet. Nu är landslagseran över för denna gång och Janne Andersson fick avsluta med en seger i den sista matchen mot Estland. Slutsignalen ljöd och avtackningen påbörjades, en landslagssäsong tog slut och en annan börjar på ny kula efter årsskiftet. Denna höst blir sig aldrig lik igen utifrån händelsen i Bryssel.
Ta hand om er tills vi hörs igen.