Vänliga veckan är en svensk tradition som uppkom 1946. Den kom till, sägs det, från en trafikräknare, som berättade att under hans pass såg han tolv människor som log, 15 som såg nöjda ut medan däremot 8 569 såg ut som de var på väg till en begravning. Detta gjorde att Läkarmissionens grundare Harry Lindquist instiftade en årligt återkommande Vänliga veckan, som numera firas i februari. Varför skriver jag då om den redan nu?
Jo, för i alla minnesord efter sorgligt bortgånge Lasse Berghagen kan man så gott som alltid läsa om hur vänlig han var. ”En av världens vänligaste människor” var ett av dessa omdömen.
Det får mig att fundera lite. Vad är det som gör att alla märker den där vänligheten som en av hans mest utmärkande egenskaper? Jag läser vidare: Du dömde aldrig. Du förminskade ingen. Du uppmuntrade, du såg och du lyfte. Du tog dig alltid tiden.
Det sägs att det fina med vänlighet är att ju mer vi ger, desto mer får vi tillbaka. Typ som att vi reflexmässigt gäspar när vi ser andra gäspa. Kort sagt räcker det med att se någon annan utföra en vänlig handling för att vi själva ska vilja handla gott. Om du känner dig nedstämd kan du omedelbart höja ditt humör genom att vara snäll mot andra.
Kanske fungerar det likadant då – en slutsats som jag drar alldeles själv – att om jag ser onda handlingar föder det fler onda handlingar hos mig. Men jag hoppas att det inte är så, jag hoppas i alla fall att det tar betydligt längre tid för min hjärna att präglas på onda handlingar än på goda.
”Vänlighet är svårt att ge bort, för den kommer alltid tillbaka” sa Dalai Lama på sitt lite finurliga sätt. Att vänlighet lönar sig visar också forskning förstås. Det minskar sjukfrånvaron på arbetsplatser. Vi blir mindre nervösa när människor runt oss inte dömer oss för minsta misstag.
Tyvärr belönas knappast vänlighet som egenskap hos chefer. Det är snarare ”drivande” och ”stresstålig” som efterfrågas vid rekrytering. Trots att ALLA undersökningar visar att det är trygga, erfarna och sociala chefer som lyckas bäst. Faktiskt så finns fortfarande en norm hos manliga chefer att de måste kunna vara buffliga. (Apropå absolut ingenting så presenterades en amerikansk studie 2019 där kvinnliga chefer bedömdes prestera bättre än män på 17 av 19 kompetensområden.)
Allt detta får mig osökt att tänka på den obefintliga vänligheten mellan politiker. Det är konstigt. Om vi alla skulle beskriva vad vi helst ser hos våra medmänniskor så skulle säkert vänlighet, pålitlighet och ärlighet hamna högst upp. Men mycket av det kan man inte skönja i politiska debatter. Värst är kanske det brittiska parlamentet där man öppet hånar varandra och skriker vilt i mun på varandra. Politikerna ska väl vara våra förebilder? Undra på att engelsmännen anses ha uppfunnit begreppet fotbollshuliganer.
Nåväl, det är några månader kvar till Vänliga veckan, som startar någon gång i februari 2024. Fram till dess kan vi alla ju öva oss i att vara lite mer Lasse Berghagenska.