Tågsemester med märkligheter

Att vara på semesterresa i ett postcoviddrabbat Europa kan medföra märkligheter.

I klimatångestens skugga valde vi att åka tåg ner till Tyskland och det visade sig att, likt Sverige, har Tyskland inte heller ett särskilt väl fungerande tågnät.

Förseningarna duggade tätt och medelhavsvärmen har nått mellersta Europa. Med en temperatur på mellan tjugofem och trettio grader blir två timmars väntan i ett stillastående tåg ganska outhärdligt. Man kan föreställa sig hur det känns i Italien och Grekland i samma situation.

På allmänna kommunikationer i Tyskland ska man dessutom ha munskydd. För oss ovana svenskar är det mycket obekvämt men det är bara att hänga på. I allmänhet följer tyskar regler noggrant och några barska tillsägelser på tyska vill man inte ha.

Enligt lagen om alltings jävlighet inträffar också andra märkligheter, åtminstone för oss.

Scen 1: Du ska hitta spår 16 på Berlins Hauptbahnhof. Du följer skyltarna, det är i allmänhet bra skyltat i Tyskland. Men när du följt skyltarna ända till spår 15 så tar spåren slut. Där står en ny skylt som visar till spår 16 och du får gå ytterligare nerför en trappa, följa en stenkorridor och uppför en trappa för att hitta spår 16.

Scen 2: Du ska hitta hotellrum 343 på hotellet i Ulm i Bayern. För att överhuvudtaget hitta hotellet får du slingra dig runt ombyggnationen runt stationshuset vilket innebär hundra meter extra. På hotellet följer du skyltarna till rum 342. Där finns en liten pil som visar att du ska följa ytterligare instruktioner för att hitta 343. Uppför ytterligare en trappa, fyra korridorer och sedan en trappa till och där hittar du ditt penthouserum längst upp under taket, ett mycket märkligt rum dessutom som uppenbarligen används till spabehandlingar eftersom badkaret står och tronar på en stenläggning mitt i rummet.

Scen 3: Flyg hem till Arlanda från flygplatsen utanför Karlsruhe. På skyltarna står det att bagaget kommer på bagageband 11. Naturligtvis slutar bagagebanden vid 10 och du får åka rullband och gå en halv kilometer extra eftersom elvan finns i en helt annan byggnad i vad som kändes som andra änden av Arlanda.

Nåväl, lite motion är bra när man ägnar mesta tiden åt att äta tyska korvar och sauerkraut samt dricka god bayersk öl.

Hemma igen kastas man rakt in i ganska gapig och otrevlig valrörelse. När du läser detta är allt avgjort och månader av förhandlingar tar vid. Jag kollade lite på läget vad gäller lokala partier eller små uppstickare i länets kommuner. Jag tycker det är bra och nyttigt för etablerade partier att folk går samman och förändrar genom att bilda nya partier. De kan göra stor skillnad.

I Ljusnarsberg har det liberala europeiska Volt ”tagit över” Liberalernas mandat i praktiken. I Hällefors har Grythyttelistan funnits länge, i Lindesberg, Nora och Askersund har Landsbygdspartiet Obeoende rört runt i grytan. I Nora finns också ett Noraparti och i Örebro Örebropartiet. I Lekeberg heter de Framtidspartiet. Vi får se hur många som hänger kvar efter valet.

Apropå det nya ”svenska” uttrycket Falukorvsfrågor: Tacka vet jag bayersk wurst!

Titti Hansson