Vårvintern är alltid en besvärlig tid när det gäller att klä sig på mornarna och i år tycker jag det är svårare än vanligt. Flera veckor av minusgrader på nätterna följt av soliga dagar och skridskobana på gårdsplanen som aldrig solen verkar rå på.
Mina dubbade skor, som är helt fenomenala att ha på morgnarna när jag ska halka runt med hö till hästar som går ute året runt, är rent pinsamma när jag ska in på apoteket eller livsmedelsaffären senare på dagen. Det hörs i hela butiken när jag klafsar omkring. Supertäckjackan är inte heller kul att ha då men den är oumbärlig på morgonen när det är sex minusgrader.
Kommer man hem mitt på dagen kan en skön promenad i vårsolen locka. Men redan nere vid postlådorna har dom där bitande vindarna fått mig att vända om, trots att det såg helt vindstilla ut när jag gick.
Egentligen skriver jag om de här tramsiga småproblemen för att slippa tala om elefanten i rummet. Det känns fjuttigt att tala om besvärligt väder när världen blitt spritt språngande galen. Eller åtminstone en viss herre i öster. När man äntligen blev av med den galna herrn i väster så följs det av att han i öster får totalfnatt. Detta har resulterat i, som alla säkert läst om, att nu ger vi oss ut och köper vattendunkar, campingkök och batteriradior tills det tar slut på hyllorna.
Visst är det bra att vara förberedd. Men det känns ganska hopplöst ändå. För oavsett om det beror på krig eller klimatförändringar eller något annat så är ju sanningen att vi inte klarar oss själva.
Ser man nationellt så är vi bara självförsörjande på morötter, socker, spannmål och potatis. Fram till runt 1990 kunde man lägga till kött, mjölk och ost. Danmark och Finland är mycket bättre på detta än vi.
Hur mycket det spelar roll i en krigssituation kan man fundera över, om inte kommunikationer och transporter fungerar kommer ju i alla fall inte livsmedlen dit där folk bor. De beredskapslager med mat, mediciner och sjukvårdsmaterial som fanns på olika ställen i Sverige fram till 90-talet är borta.
Jag funderade på vår självförsörjning när det gäller äpplen, 20 ynka procent står det på Jordbruksverkets hemsida. Ändå dräller det av äpplen i trädgårdarna på hösten. Men det visar sig vid lite letande att hemträd inte räknas i statistiken. Se där, hur lätt man kan ljuga med statistik. Dags att börja torka äppelskörden så att de kan ätas året runt!
Tänk positivt! hojtar flera sidor på nätet när man scrollar runt. Det ska kunna förändra ditt liv står det. Man ska le och se glad ut. Man ska klä sig snyggt och smakfullt för det gör dig lyckligare står det. Man ska se något positivt i varje negativ situation. Jaha tänker jag, de där övningarna borde skickas österut till en liten ynklig man som uppenbarligen suttit för länge på sin post och har tråkigt i sitt liv.
Jag fortsätter fundera på att skaffa jaktlicens, gå en kurs i ätliga växter och ta reda på var närmaste skyddsrum ligger.
Titti Hansson