Skogsmulle får hjälp att reda ut sin toviga svans innan det är dags att vandra in i skogen igen. Foto: Cathrine Gustavsson
Foto: Cathrine Gustavsson

”Jag trodde inte Mulle fanns – men det gjorde han”

Med magisk trollstav, röd fjäder i näverhatten och trassel i svansen. Plötsligt dök Skogsmulle upp och överraskade barnen på Ur och skur-förskolan Killeviggen.

Varje onsdag brukar avdelning Rävlyan på Ur- och skurförskolan Killeviggen i Närkes Kil göra en utflykt till Bagarstugan i byn.

När de kommer fram sjunger de några sånger och plockar sedan upp sitt fika. Det regnar lite smått så barnen har krupit in i det fina vindskyddet. Den här dagen väntar en överraskning. Plötsligt hörs ”Kollikok, kollikok” mellan träden och självaste Skogsmulle kommer gående från skogen.

Det visar sig att barnen nyligen skickat ett brev till Skogsmulle med diverse frågor om var han bor och vad han äter.

– Jag äter kottar precis som ekorren, och bor på lite olika ställen i skogen – gärna under en gran, berättar Mulle.

Först är barnen lite avvaktande men efter en lek blir de modigare och kan berätta att de läser om Mulle i förskolan.

Snart pratar de om påskharar, kråkorna som äter barnens mellis – Mulle lovar prata med fåglarna men kan inte lova att de ska sluta – och att barnen tränat på att åka skidor och skridskor innan snö och is försvann.

– Nu måste jag gå vidare till Ånnaboda och kolla mitt spår runt sjön, så det är i sin ordning, säger Mulle och vinkar förväl.

Vid det laget är det matsäcken som hägrar och när frukt, mjölk och fröknäcke plockas fram diskuterar barnen om besöket.

– Jag trodde inte Mulle fanns men det gjorde han, säger ett barn.