Ska regeringen inse det orimliga i sitt agerande?

Vi har snart levt med pandemin och dess konsekvenser i ett helt år. Ett år av lidande för både privatpersoner och för företag, i vissa fall med tragiska följder där anhöriga gått bort och livsverk försvunnit. Regeringen har informerat om rekommendationer, ibland vaga och ofta öppna för tolkning, och infört hastiga restriktioner. De allra flesta har försökt följa dessa för att hjälpa till att få ner smittspridningen och skydda vår befolkning. För företagen har många restriktioner haft svåra konsekvenser. Visst har det varit relativt lätt för den typ av företag som kunnat bidra genom att ordna för anställda att kunna arbeta hemifrån och fortsätta sitt värv på distans, men för väldigt många företagare som lever på att dra besökare till sig så har det varit förödande.

Branschorganisationer har uttalat sig om svårigheterna deras medlemmar möter när de försöker parera regeringens snabba beslut om restriktioner eller förlängningar med planering av personal och inköp av varor. För restaurangerna är detta extra känsligt på grund av matvarornas hållbarhet och det faktum att det är en personalintensiv bransch. Även andra aktörer som handel, hotell och olika former av kultur och mötesarrangörer är drabbade.

Vi har en konkret fråga till statsminister Stefan Löfven: De utlovade stöden dröjer och redan ansträngda företagsekonomier övergår i omedelbar kris. Att läsa ett uttalande från statsministern om att regeringen inte är främmande för ytterligare stöd ”om man skulle upptäcka ett behov” tyder på en osedvanligt dålig förståelse för verkligheten. Hör du oss inte?

Och frågan går direkt till finansminister Magdalena Andersson: Vad ser du framför dig för verklighet? Är det att det är bättre att skjuta kostnader för staten på framtiden då de kommer att användas till bostadsbidrag, socialbidrag, a-kassa och liknande stöd när arbetslösheten stiger till skyhöga nivåer istället för att stötta företag som i grunden är sunda nu direkt?

Det är i så fall falsk matematik. Förutom alla förlorade arbetstillfällen så kommer även fastighetsmarknaden att påverkas när många lokaler gapar tomma. I våra städer är fastighetsägarna tillsammans med kommunerna en stark motor i att utveckla staden till en plats där människor vill bo, verka och vistas i och som dessutom lockar besökare från när och fjärran. Med en lägre fastighetsvärdering grundad på lägre hyresintäkter kommer de ekonomiska bidragen till fortsatt platsutveckling att minska, investeringar uteblir och städerna förlorar på sikt sin attraktivitet. Därmed kommer vi inte kunna vidareutveckla en av våra stora exportnäringar; turismen.

Vi uppmanar regeringen att inte vänta längre. Se till att få ut stöden. Granskningar kan göras i efterhand för att säkerställa att rätt företag får ta del av bidragen. Nu är inte tiden att sitta på kontoret och göra utredningar. Inse det orimliga att införa restriktioner utan att följa upp med stöd. Vi är flera som påtalat detta under en längre tid. Vi vill därför kalla till möte med Löfven och Andersson för att snarast få svar på våra frågor. Vi är alla beredda att koppla upp oss på kort varsel och ge vår bild av hur våra städer mår efter ett år med Corona pandemins konsekvenser.

Stina Storm, VD City Örebro Jessika Wassberg, VD Avenyföreningen Göteborg Caroline Wallin, Cityledare Borås City Lasse Westin, Centrumutvecklare Centrala Stadsrum Falun Gabrielle Gjerswold, VD City i Samverkan Stockholm Marcus Pallvid, Verksamhetsledare City Trollhättan Calle Hedman, Centrumutvecklare Destination Östersund Cecilia Reinholdsson, Centrumledare Eslövs Stadskärneförening Daniel Swärd, Cityledare Gävle Citysamverkan Caroline Bengtsson, Cityledare Halmstad City Klas Johnsson, Ordförande Handelsföreningen i Sölvesborg Minna Thörnqvist, handelsplatsutvecklare Handelsplats Höganäs Hanna Candell, VD Helsingborg City Johan Jönsson, Centrumledare HessleCity Hässleholm Lena Dalerup, VD Innerstaden Göteborg Lisa Söderholm, VD Kalmar City Samverkan Caroline Strindlund, Centrumutvecklare Kramfors Handel Tin Josefsdotter, verksamhetsledare Kristianstad City David Nilsson, VD Linköping Citysamverkan Pia Sandin, VD Malmö Citysamverkan Stina Storm, BID manager Norrköping Jonas Albecker, VD Stadsutveckling i Sundsvall AB Aljoša Lagumdžija, centrumchef Södertälje City Lisa Thörn, VD Uppsala City Maria Fors, VD Västerås Citysamverkan Nils-Petter Nilsson, VD Växjö Citysamverkan Veronika Green, verksamhetsutvecklare Ystad i centrum Andreas Jarud, VD Ängelholms Näringsliv AB

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Så vill vi fortsätta bruka kyrkans skog hållbart

Skogen betyder allt mer för fler. När pandemin har härjat, och kyrkan delvis har fått ställa om sin vanliga verksamhet, har många sökt sig till skogen och naturen för att hämta kraft och framtidshopp. Det är så vi i Centerpartiet vill att det ska vara. Skogen ska vara en kraftkälla tillsammans med församlingens gemenskap.

Kyrkans skogar har kommit till genom arv eller inköp. Avsikten var tydlig. Avkastningen från skogen – och från jorden – var till för att trygga prästernas löner. Så är det än idag, då församlingarnas arealer förvaltas gemensamt av stiftet och avkastningen går tillbaka till församlingarna att använda där medlen behövs – till aktiviteter som diakoni bland ensamma och äldre, verksamhet för alla åldrar, gudstjänster och musik och så att fler ska välkomnas till gemenskap och få möta Gud.

Svenska kyrkan i Strängnäs stift ska förvalta vår skog på ett ansvarsfullt sätt. För vi vet att det går att bruka, utan att förbruka.

Människan är en del i ett ekologiskt sammanhang och har en särställning, då hon som ingen annan levande varelse har kraft och kunskap att förändra naturen och omskapa sin värld. Vi har att bruka, utan att förbruka, jordens resurser. Detta ansvar sträcker sig över generationer. Det handlar både om rättvisa och respekt för våra barn och barnbarns frihet.

Svenska kyrkan ska vara en stark och känd aktör inom miljöarbetet och arbeta aktivt för omställning till ett hållbart samhälle, lokalt och globalt.

Den biologiska mångfalden ska värnas för att rädda och skydda unika och utrotningshotade arter. Jord- och skogsbruk ska förvaltas på ett ansvarsfullt och miljömässigt hållbart sätt och göra oss mer oberoende av fossila bränslen. Det går att förena ansvarsfullt produktions-skogsbruk med naturhänsyn och biologisk mångfald. Kyrkan har avsatt mer än 1100 hektar produktiv skogsmark till naturvården, utöver de hänsyn som tas för att arealen ska behålla sin miljöcertifiering (FSC®). Det är en utveckling som vi ser positivt på.

Vi vill också fortsätta att utveckla goda samarbeten, där kyrkans mark kan göra nytta i samhället på nya sätt. Idag växer nya spännande upplevelseföretag fram som har skogen som sin arena. Det ser vi positivt på i Centerpartiet. Vi vill vara med och verka för att fler får uppleva vår vackra natur, där vi slår vakt om allemansrätten och möjliggör platser för rekreation och vila. Det kan ske genom att kyrkan möjliggör nya vandringsleder som spännande pilgrimsleder.

Centerpartiet har under årtionden burit det yttersta ansvaret för stiftets jord- och skogsbruk. Det är vi beredda att fortsätta göra tillsammans med den kompetens som finns i tjänstemannaleden även efter kyrkovalet 19 september.

För Centerpartiet i Strängnäs stift:

Inger Fredriksson, Katrineholm

Torbjörn Ahlin, Kumla

Annica Zetterholm, Lekeberg

Tomas Fors, Mariefred

Åsa Ingårda, Runtuna

Nils-Erik Jacobsson, Sparreholm

Ann-Cathrin Rothlind, Eskilstuna

Tage Gripenstam, Hölö

Christina Bergendahl, Sorunda

Ett samtal kan skapa en avgörande skillnad

Inne i det andra året av pandemin ser vi ett fortsatt ökat tryck på till exempel stödlinjer i fråga om psykisk ohälsa. Många har utstått stora påfrestningar under pandemin, och konsekvenserna på sikt är svåröverskådliga.

Vi vet av erfarenhet att psykisk ohälsa samt våld i nära relationer och social utsatthet tenderar att öka i samband med samhällskriser. Pandemins fysiska distansering och annan långvarig påfrestning gör det svårt att upprätthålla sociala skyddsnät, hälsosamma vanor och i förlängningen känslan av mening i tillvaron. På det följer oro, ångest, depressioner och i värsta fall tankar om självmord.

Samhället har ställts inför en stor existentiell utmaning när livet hotas samtidigt som våra möjligheter att vara närvarande och stötta varandra som vi vill i kriser har begränsats. Såväl barn och unga som vuxna lider av nedstämdhet eller ofrivillig ensamhet, och kan ha svårt att se meningen med livet. Många har blivit arbetslösa, tvingats ställa in viktiga planer i livet eller förlorat närstående med begränsade möjligheter att ta farväl och få stöd i sorgearbetet.

Detta är inte nytt. Det unika är att det händer så många samtidigt, i en hel värld.

Studier visar att andelen självmord inte ökade under pandemins första månader i höginkomstländer som Sverige. Forskarna betonar dock vikten av att arbeta förebyggande och följa utvecklingen noga. I en internationell studie där forskarna sammanställt över 200 befolkningsstudier över den psykiska hälsan före och under covid-19-pandemin hade andelen i befolkningen som hade tankar om att ta sitt liv ökat från 5,8 procent 2017/2018 till 11 under pandemin.

Vid studier av hälsan hos personer med covid-19-diagnos fann forskarna att hela 33,6 procent hade neurologiska eller psykiatriska diagnoser inom sex månader efter infektionen. Av dem som intensivvårdats hade nästan hälften fått en sådan diagnos inom sex månader. De vanligaste besvären var ångest (17 procent) och nedstämdhet (14 procent).

För att främja människors psykiska och existentiella hälsa, och minska risken för självmord i spåren av pandemin, krävs omfattande insatser och ekonomiska resurser på alla politiska nivåer. Samtidigt måste de direkta effekterna hanteras här och nu. Hälso- och sjukvården kommer att möta stora behov av terapi och traumabehandling, men glöm inte den skillnad du själv kan göra!

Genom att våga fråga hur människor i vår närhet mår, och att våga lyssna, kan vi skapa styrka att ta sig igenom svårigheterna. Det kan vara tunga samtal men vår erfarenhet är att de kan komma att handla lika mycket om livet som om döden. Tack vare sådana uppriktiga samtal vågar många söka också annan hjälp.

För den som saknar någon att prata med finns vi. Som civilsamhällesorganisationer nås vi även under semesterperioden. Vi vill möta hopplöshet, maktlöshet och ensamhet med närvaro, medkänsla och hopp. Vi finns bara några knapptryckningar bort.

FAKTA:

Bris, Barnens rätt i samhället, är den nationella stödlinjen för barn under 18 år i Sverige. Dygnet runt erbjuds professionellt stöd till barn via telefon 116 111, chatt och mejl. Barn är alltid anonyma och det kostar inget att få stöd från en kurator.

MIND är en ideell organisation som främjar psykiskt välbefinnande genom att erbjuda medmänskligt stöd, sprida kunskap och driva påverkansarbete. Mind bedriver Självmordslinjen som nås på 90 101, Äldrelinjen: 020-22 22 33, och Föräldralinjen: 020-85 20 00.

Jourhavande präst är ett akut samtals- och krisstöd, en del av Svenska kyrkans själavård. Samtalsjouren är öppen för alla och nås kvällar och nätter via telefon till 112, eller chatt och digitalt brev. Prästerna som svarar har absolut tystnadsplikt.

Suicide Zero är en ideell organisation som sedan 2013 arbetar för att radikalt minska självmorden i Sverige. Nära 1 600 personer tar sitt liv varje år. De allra flesta kan vi rädda. Suicide Zeros vision är ett samhälle utan självmord. Våga fråga-utbildning för att förebygga självmord

Magnus Jägerskog, generalsekreterare BRIS

Nina Sagovinter och Kimmo Kling, nationella samordnare Jourhavande präst, Svenska kyrkan

Karin Schulz, generalsekreterare Mind

Rickard Bracken, generalsekreterare Suicide Zero

Journedstängning på Lindesbergs lasarett

Enligt Regionledningens första påstående, innan journedstängningen, så skulle journedstängningen medföra en besparing med tre miljoner per år.

PRO Lindesberg och Företagarna blev lovade ett utredningsresultat efter sex månaders nedstängning. Den sex månaders utredningstiden utgick 31 mars 2021. Idag skriver vi 25 maj 2021, ännu inget utredningsresultat.

Våra uppgifter talar om något helt annat. Det är ett snitt på tre extra ambulansresor per dygn från Lindesbergs lasarett till USÖ vilket medför 900 ambulansmil extra per månad. 900 mil per månad ger på årsbasis 10.800 extra ambulansmil. En ambulansmil kostar 960 kr x 10.800 mil en kostnad per år 10.368.000 kr.

Återresan till Lindesberg sker i de flesta fall utan patient i ambulansen. Patienten skall efter behandling på USÖ åter till Lindesberg. Den återresan sker i regel med taxi eller med sjukresor, vilket innebär en kostnaden som är cirka hälften av en ambulansmil = 480 kr per mil.  Det ger i sin tur en kostnad på 5.184.000 kr.

Tillsammans innebär det enligt vår uträkning en extra reskostnad på 15.552. 000 kr. Var hittar vi besparingen på tre miljoner? Kostnaden för onödiga långa resor i ambulansen med värk och smärtor går ej att räkna i pengar.

Journedstängningen medför inte att patienternas hälsotillstånd förbättras. Det saknas statistik för resor med egen bil från hemmet direkt till USÖ. Tillkommer gör onödigt avgasutsläpp i naturen och onödigt vägslitage. Eventuellt måste ytterligare en ambulans inköpas, den kostnaden tillkommer.

Den 19 maj 2021 offentliggjorde media beslutet om en rekordbudget för region Örebro län. Där gick att läsa om nio (9) punkter där pengar skall satsas. En av dessa punkter var : En förstärkning av nära akutsjukvård.

Budgeten skall fördelas över hela regionen. Akutsjukvården för norra regiondelen är ju journedstängd mellan 21.00 och 07.30. Då utgår vi ifrån att beslutet innebär en förstärkt nära akutsjukvård nattetid även på Lindesbergs lasarett.

Om regionledningen väljer att besvara oss på sedvanligt sätt, det vill säga med tystnad, anser vi att ni i så fall bekräftar ovanstående.

Reidar Johansson, ordförande PRO Lindesberg

Jerry Elvin, sekr PRO Lindesberg

Peter Larsson, Företagarna

Lars Idstam, SPF-Seniorerna Lindesberg

Stärk och värna den privata äganderätten till skogen

Nyligen avslutades remisstiden gällande skogsutredningen. Många har tagit chansen att lämna synpunkter på den långa utredningen och det råder inga tvivel om att det finns många starka åsikter om hur den svenska skogen ska brukas.

Centerpartiets utgångspunkt är att utredningen ska vara ett verktyg för att genomföra det som står i januariavtalet: att stärka och värna den privata äganderätten. Det handlar om att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten; att det ska utvecklas nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av mark samt att det ska preciseras hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi.

Punkterna om skogen i januariavtalet har tillkommit efter en längre periods utveckling inom svenskt skogsbruk, där enskilda skogsägare inte längre känner att de har kontroll över sin mark. Detta trots att skogen kan ha brukats i familjen i flera generationer och ska lämnas över till nästa generation när det är dags. Den här utvecklingen är inte bara negativ för produktionen utan den skapar också en brist på förtroende för våra myndigheter.

För att höga naturvärden ska uppfattas som något positivt för skogsägaren anser Centerpartiet att äganderätten måste stärkas. Är det något som historien lärt oss så är det att det vi äger vårdar vi. Skogsutredningens förslag på att formella avsättningar ska ske genom frivillighet och på skogsägarens initiativ ligger helt i linje med vad Centerpartiet driver. Detta omvända perspektiv kommer att stärka äganderätten och göra skogsägaren involverad i naturvård, istället för som idag bli straffad för att man vårdat sin skog i generationer. Beslut om ekonomisk kompensation ska fattas vid samma tillfälle som markägaren blir ålagd om brukandebegränsningar av sin egendom.

Att utredningen så tydligt markerar att Skogsstyrelsen bör upphöra med sin nyckelbiotopsregistrering vid avverkningsanmälan är bra då detta inte bara saknar lagstöd, utan även skapat en frustration hos skogsägare som inte haft möjlighet att överklaga.

Sen den statliga detaljstyrningen av skogen upphörde 1993 så har det mesta blivit bättre skogen. Det svenska skogsbruket har visat att man både kan bruka skog för att möta klimathotet, skapa välfärd och jobb samtidigt som man utvecklar den biologiska mångfalden. Låt oss fortsätta på det spåret genom att säga nej till överstatlighet och ja till den privata äganderätt som skapat den mångfald av skog som vi alla älskar att vara i.

Peter Helander, skogspolitisk talesperson (C)

Torbjörn Ahlin, Regionråd (C)

Vi vill införa brottet ”grov trafikbrottslighet” för säkrare vägar!

Landsbygdens trygghet utmanas av multikriminella som sätter mindre orter i skräck. De använder droger, begår inbrott och andra stölder. Många fall av rattfylla.

Dessa problem uppmärksammades i P1-serien Laglös landsbygd som berättade hur kriminella kör avställda bilar, tar droger och försörjer sig för brott. Flera är flera gånger dömda för samma brott. De smiter från olycksplatser och dödar människor med sina fordon.

Bilden som målas upp kan tyckas hopplös men det finns flera viktiga åtgärder att vidta. Samtidigt tycks regeringen inte lyssna på larmen från svensk landsbygd.

Sverige måste ta krafttag mot den här typen av brottslighet. Landsbygden kan inte lämnas efter, bara för att storstädernas förorter har stora problem. Den här typen av brottslighet begås ofta av människor som faktiskt både grips och döms för brotten.

Vi Kristdemokrater har flera åtgärder.

  • Inför det nya brottet grov trafikbrottslighet. Detta ska användas när personer döms för flera trafikbrott samtidigt, så som rattfylleri, olovlig körning och vårdslöshet i trafik som ett led i en vanemässig och hänsynslöshet brottslighet. Brottet ska leda till fängelse.
  • Höj straffet för grovt rattfylleri. Straffet bör höjas till minst sex månaders fängelse.
  • Kräv rehabilitering för villkorlig frigivning. Många av dem som begår grova trafikbrott är återfallsbrottslingar som missbrukar. De ska tvingas genomgå behandling för sitt missbruk och påvisa förbättring om villkorlig frigivning ska komma på fråga.
  • Inför en maxgräns för antalet fordon en person kan äga. Många trafikbrottslingar är antingen själva bilmålvakter eller har sin bil registrerad på en sådan. Den som är dömd för trafikbrott eller har trafikrelaterade skulder bör absolut max kunna äga ett fordon, men om missbruket fortsätter bör man kunna spärras från att äga fordon över huvud taget. Polisen måste också kunna beslagta och förverka fordon som används som brottsverktyg av återfallsförbrytare.

I snart ett år har ett flertal av dessa förslag funnits färdigutredda på regeringens bord. Men inget händer. Vad väntar regeringen på?

Erling Johansson Kristdemokraterna Askersund,

Ingemar Kihlström, Riksdagsledamot,

Hans Eklind Riksdagsledamot.