Utanför fritidsgården Oden träffas ungdomarna i Odensbacken. I fredags hade 15 av dem samlats med sina traktorer. Och de har alla ett önskemål - att kunna träffas, hänga och spela musik utan att det stör. Foto: Sofie Isaksson
Jasper Norlander, Wilhelm Österlund, William Runfeldt, Viktor Noren, Lucas Levin och Assar Nordin deltog från Glanshammars fritidsgård. Foto: Mickael Raslöv
Högtalare med bra ljud är viktigt. Foto: Sofie Isaksson
Theodore Axberg och Erik Lund. Foto: Sofie Isaksson
Foto: Sofie Isaksson

Söker en mötesplats att hänga på

– Är det viktigare med Östernärkes hundar än oss ungdomar? Det var en av frågorna vid den digitala dialogträffen mellan politiker och ungdomar på fritidsgårdarna i Odensbacken, Glanshammar och Garphyttan. Starta föreningar, var politikernas svar.

Förra veckan var det dags för den andra digitala medborgardialogen­ i Örebro kommun. Temat var mötes­platser med fokus på unga på landsbygden.

Denna gång var ungdomar på fritidsgårdarna i Glanshammar, Odensbacken och Garphyttan med på länk och de hade gott om både kritik mot hur situationen är nu och förslag på vad som skulle kunna bli bättre.

Både i Odensbacken och Garphyttan kom ämnet bilar upp direkt. Ungdomarna kände sig inte välkomna någonstans.

– Vi vill ha en plats där man möts med bilar. Varför gjordes en hundlekplats där ingen går? Det hade varit bättre om vi fått stå där i stället och inte störa, sa Theodore Axberg, 16 år, en av killarna på Odengården, som också ifrågasatte att pengar går till ett bibliotek där vad han sett få lånar böcker.

De var också väldigt kritiska mot att det kommit upp förbudsskyltar på skolgården i Odensbacken – något som gjort att de nu enbart har Icas parkering att hålla till på.

– Man får inte parkera vid skolan­ efter tio på kvällen men gården har öppet till 23.30 på fredagarna, sa Erik Lund, 14 år.

Vill ha en garagelokal

Även i Garphyttan var det flera unga som upplevde att de bara fick skit från olika vuxna – även på Facebook – för hög musik. De efterlyste en plats för bilhäng, gärna en garagelokal, där det går att hålla på med bilarna eller bara vara.

– Det finns en grusplan vid vallen som aldrig­ används. Där skulle vi kunna få vara, sa en av deltagarna från Garphyttan.

– Vi som inte gillar bilar vill också ha en lokal att hänga på, med soffa, tv – bara kunna vara utan att vuxna är med. Våra föräldrar skulle kunna skriva på att de tar ansvar om något går sönder, sa en tjej i Garphyttan.

– Många är på gården, men den är bara öppen två dagar i veckan. Vi vill ha mer öppet där.

Finns inte så mycket att göra

I Glanshammar gillade man lugnet, att det var bra gemenskap och att det inte hände så mycket skit där, men att det samtidigt var lagom långt in till Örebro.

– På sommaren ses vi vid badplatserna men resten av året finns det inte så mycket. Då är det på fritidsgården eller utanför Ica man ses, sa en kille, som inte gillade att ”stadsnissar” i somras kom ut och ställde till det på badplatser.

– Garphyttan är bra för det är nära till vänner, det är roligt. Det finns mycket att göra här men det är inte kul när någon klagar på oss. Det är bra att gården finns, sa ungdomar på Garphyttegården.

Både i Glanshammar och Garphyttan tog ungdomarna upp önskemål om fler bussar. Ungdomarna i Garphyttan hade konkreta förslag på vilka tider det behövs fler bussar – inte minst nu i coronatider.

”Ya initiativ och bråka mer”

Politikerna som deltog i dialogen uppmanade ungdomarna att fortsätta göra sina röster hörda.

– Ni vet om var det finns lokaler­. Koppla in vuxna, gör en inventering, driv frågan så får vi se om det går att lösa på något sätt, sa Lennart Bondeson (KD) ordförande i kulturnämnden i Örebro.

– Det är viktigt att ni driver på, tar initiativ och bråkar mer. Det behövs engagemang från er, att ni ställer krav. Jag tycker det ställs för lite krav ibland.

Ungdomarna fick också information om och uppmanades att fundera över om de kunde starta föreningar. För då kan kommunen hjälpa till med pengar.

– Om ni är med

i någon förening och har idéer på utveckling ta kontakt med oss, så ska vi se vad vi kan hjälpa er med. Det finns pengar att söka, sa Anna Hedström (S) förste vice ordförande i landsbygdsnämnden, som framhöll att bibliotek och hundrastgård inte utesluter verksamhet som ungdomarna vill ha.

– Ni har alla chanser i världen­ att utveckla det ni vill ha, så skicka in en ansökan, sa Anna Hedström.

Carina Börjesson (M) andre vice ordförande i landsbygdsnämnden, var inne på samma sak.

– En röd tråd i vad ni säger från alla håll är önskan om att ha en plats att vara på där ni inte stör andra. Om ni hittar ett ställe där ni skulle kunna ha bilträffar, så berätta om det, samma sak om ni har tankar om bilförening.

I Odensbacken kändes en förening som en möjlig väg framåt när Länsposten mötte ungdomarna under fredagskvällen.

– Vi är beredda att göra något, att till exempel starta en förening för att ha någonstans att vara. Blir det inte klart nu så kommer det nya ungdomar hela tiden. Vissa år är det färre och i år är vi många, säger Theodore Axberg.

– Har vi en plats då kommer vi utnyttja den chansen och Odensbacken är mest centralt för alla

i Östernärke, säger Erik Lund.

Viktigast är kontakt med ensamma

Den 5 december är det Internationella frivillighetens dag. En som lägger mycket tid, engagemang och hjärta på att hjälpa andra människor är Katarina "Kia" Löwenbrink, ordförande för Röda Korsets Lindesbergskrets.

IVA-personal tacksamma för lokalgjorda matlådor

55 matlådor med dryck. Det delades ut i dag till "sjukvårdshjältar" på USÖ:s intensivvårdsavdelning.
Maria Larsson, landshövding, Mia Spendrup, vd för Loka Brunn hotell och spa och Peter Flack, revyartist.
Mia Spendrup, VD för Loka Brunn hotell och spa.
Peter Flack, revyartist.
Vännerna Erik Nygren och Mikale Nilsson, idéskapare.

Ambassadörer för ett gott syfte

Vännerna Erik Nygren och Mikael Nilsson har länge haft en idé om en kokbok.Nu ser boken "För ett gott syfte" dagens ljus där över­skottet går till Nyckelfonden. – Vi hoppas på 100 000 kronor till dem, säger Erik Nygren.

Sedan 2013 har vännerna Erik Nygren och Mikael Nilsson haft en idé om en kokbok. I slutet på nästa vecka är den ute.

Den heter ”För ett gott syfte” och där presenterar ett 20-tal Örebroambassdörer sin favoriträtt, sig själva och ett smultronställe

i länet. Projektet blev till slut verklighet genom ett samarbete mellan Carlsson&Åqvist, Prinfo Welin och boken är producerad till förmån för Nyckelfonden i Örebro.

– Den har blivit positivt mottagen, och valet av just Nyckelfonden var lätt, de gör så mycket bra, säger en glad Erik Nygren.

Blandning av maträtter

Bilderna i boken är tagna av ambassadörerna. Alla har använt sin mobil eller sambon eller en kompis har plåtat, berättar Erik.

Då det hela startade som en kokbok tänkte Erik att de måste ha med stjärnkockar.

– Men folk har ett stort matintresse, så det är en otrolig blandning på sköna maträtter. Landshövding Maria Larsson gör Hjälmargös på sitt sätt likaså Roger­ Hjälm, krögare på Katrinelund. Patrik Gustafsson på Fisk

i Hallen gör aborrfilé.

Erik nämner racingstjärnan Marcus Ericsons halloumisallad och hockeystjärnan Carl Gunnarsson bakar muffins som han äter mellan träningarna.

Tiveden eller Behrn Arena

– Smultronställena finns en del i Tiveden, men Anders Öhrman har valt Backahallen och fotbollstjejerna från KIF har valt Behrn Arena som favorit där de sliter och kämpar.

Vännerna hoppas på fler tryckningar, större upplaga.

– Vi har några samarbetspartners. Vi tänker att företag kan ge boken som en gåva till exempel. Eller en julgåva, kanske att det blir en upplaga till med en gång, hoppas Erik.

Varje ambassadör har ett uppslag för sig.

– Alla är antingen födda eller uppväxta i Örebro län eller så har de flyttat hit, avslutar Erik.

Allt utfört arbete är helt ideelt­, endast faktiska kostnader har ersatts­. Nyckelfonden på USÖ säljer­ boken.

Kampen för skolan hann knapp starta innan politikernas beslut om nedläggning var ett faktum. Bilden från den 20 mars 2020. Foto: Arkiv: Sofie Isaksson
Sex dagar före beslutet genomfördes ett stormöte på skolgården, där bland annat Marlene Jörhag deltog. Foto: Arkiv:Sofie Isaksson

Så valde Kilsmos elever efter nedläggningen

Hälften av de tio elever som denna termin skulle ha gått på Kilsmo skola har valt Odenskolan. Tre barn har börjat på Askers skola och två på andra håll.Några har sökt och fått skolskjuts, men ingen har fått till Asker.

Beskedet om att Kilsmo skola skulle stänga hösten 2020 kom oväntat i våras. Reaktionerna lät inte vänta på sig. Föräldrar protesterade, och även barn.

Den lilla skolan och dess lärare var omtyckt. Politikernas argument var att det inte gick att bedriva en ändamålsenlig skolverksamhet på skolan, något som berörda inte höll med om. I stället trodde många att det handlade om ekonomi.

Beslutet fattades av Örebro­ kommuns politiker i Program­nämnd barn- och utbildning den 29 april. I dag finns förskolan kvar på orten.

Av de tio barn som denna höst skulle gått i F–3 i Kilsmo har enbart­ fem valt att gå på placeringsskolan Odenskolan i Odensbacken.

Av de övriga har tre barn valt att börja på Askers skola, en har flyttat från kommunen och en går i Örebro.

Generösa

Vid stormötet på skolgården

i Kilsmo den 23 april sa nämndens ordförande Marlene Jörhag (KD) att de skulle vara generösa vad gäller skolskjuts så att övergången skulle bli smidig.

Så har det inte blivit. Två familjer har sökt och fått skolskjuts, och då enbart till placeringsskolan Odenskolan.

”Vår politiska intention var att göra övergången så smidig som möjlig och vi från politikens sida hade ambitionen att vara generösa när det gäller skolskjuts för dessa elever”, skriver Marlene Jörhag till Länsposten.

Det är Skolskjutsenheten som tar beslut om skolskjutsar, inte politikerna.

I och med att Askers skola är en vald skola, erbjuds inte skjuts dit. Placeringsskolan är Odenskolan och dit hade eleven fått skolskjuts med buss.

”I och med att det inte går någon­ skolbuss till Askers skola i dag, skulle en förändring innebära en merkostnad för kommunen”, skriver Jörhag till Länsposten.

Drabbat området

Hon framhåller att det ska vara lika regler för alla, men att det för grundskoleelever finns en rättighet till skolskjuts som grundar sig på särskilda skäl.

”Det är här vi från politiken önskade att Kilsmo-eleverna skulle inrymmas. Skolskjutsenheten har däremot gjort en annan bedömning”, skriver Marlene Jörhag, och lovar att hon ska se om det finns något mer hon kan göra i frågan.

– Nedläggningen påverkade alla inblandade hårt, och har skadat området rejält. Det är många äldre som fortfarande pratar med mig om hur sorgligt det är att skolan las ner, säger Edith Barlow, som bor i Brevens bruk.

Familjer hjälps åt

Nu går familjens äldste son i årskurs ett i Asker. De har fått avslag på sin ansökan om skolskjuts dit så några familjer har gått samman och hjälps åt med att skjutsa och hämta. Resan tar 20 minuter enkel väg.

– Vi hade blivit lovade att de skulla ta hänsyn. Det är 20 kilometer till Asker och lika långt till Odensbacken. Enligt skollagen får de säga nej till skolskjuts om det orsakar ekonomiska svårigheter, men detta är inte en kostnads­fråga. Det handlar om samordning med scheman och bussar. Bussen skulle kunna åka över Asker­ och sedan till Odensbacken­, säger Edith Barlow.

Går vidare

Enligt henne pratar barnen fortfarande med längtan om skolan i Kilsmo, men Edith säger att de försöker gå vidare för att må bra. Och deras val av Asker är de mycket nöjda med.

– Det känns jättebra. Det är en bra ledning, bra personal och väldigt fint bemötande från första början, säger Edith.

– Det känns som vi valde rätt. Om vi måste skjutsa så gör vi det. Vi vill det bästa för vårt barn – det vill alla.

Föräldrarnas överklagan till Förvaltningsrätten i Karlstad har ännu inte fått slutlig behandling. Enligt André Fagerman, som undersökt planerna på att starta en friskola i Kilsmo, kommer de inte att göra något mer på den fronten innan ett beslut kommit från Förvaltningsrätten.

I Askersund blir det konstgjord gran på torget från och med i år. I Örebro är det en från skogen. Foto: Cathrine Gustavsson

Sena granar på gång till Askersund

Två helt nya konstgjorda granar ska sättas upp i Askersund i år. De hann inte fram till Göteborgs hamn före advent, och stort inflöde av containrar fortsätter att påverka när de kommer på plats.

Två helt nya konstgjorda granar är på gång till Askersund. De ska stå på torget och hamntorget. På grund av corona-relaterade förseningar kom de inte på plats före första advent.

Enligt den senaste tidplanen ska granarna ha kommit till Göteborgs hamn i måndags. Sedan var det tänkt att de skulle ha satts upp i Askersund denna vecka. Frågan är dock om det blir så.

– Jag har precis fått veta att på grund av stort flöde av containrar i Göteborgs hamn har granarna blivit försenade, berättade Daniel Eriksson, tillförordnad chef för tekniska förvaltningen, i tisdags.

Kommungranarna brukar hämtas från kommunens egen skog.

– Det har blivit allt svårare för oss att hitta lagom stora granar som kan huggas ner och transporteras till Askersund utan att de går sönder. Dessutom kommer det behövas betydligt mindre arbetsinsats för oss med de nya granarna, säger Daniel Eriksson,

i en pressinfo.