Kan kooperation bli framtiden för fler?

Mondragon i spanska Baskien och Longo Mai i flera Alp-länder var på 1960- och 1970-talen ofta hyllade exempel bland yngre kooperativt intresserade personer i hela Europa. Det var spännande och kreativa initiativ av unga alternativsökande personer som efter andra världskriget önskade bygga upp nya småskaliga företag inom skilda branscher. Mondragon med start 1956 består av drygt 75 fristående personalkooperativ (exakt siffra osäker) där inte minst den egna regionala banken haft en viktig funktion.

Longo Mai startade 1973 och är ett internationellt kooperativ inom jordbruks- och hantverksnäringarna och dess företag finns i flera länder. Longo Mai står närmare den gröna alternativrörelsen än Mondragon, som arbetar i den konkurrensutsatta ekonomin med bland annat elektroniska produkter och vitvaror. Vad skulle en utökad kooperativ sektor i vårt eget land kunna arbeta med?

Utöver att stödja den produktion av varor och tjänster som redan pågår inom flera näringar skulle man kunna pröva ett tidigare lyckat projekt med självbyggeri inom bostadssektorn. Då kunde man bygga vidare på den tidigare SMÅA-processen i Stockholmsregionen, där enskilda familjer byggde sina egna småhus och flerfamiljshus i samverkan med grannar och småskaliga byggbolag. På så sätt fick man tiotusentals lägenheter fram till miljonprogrammets slut 1974. Det blev lägre kostnader och sociala fördelar.

Ett annat område att utveckla efter kooperativa principer vore att pröva särskilda samarbeten mellan landets seriösa lokala banker som sparbankerna och lokala tillverknings-, bygg- och hantverksföretag på landsbygden.

Med en stark miljö- och klimatanpassad profil skulle vi kunna få de nya företag som behövs för att motverka befolkningsminskningen. Om det går att skapa sådana företag i stater som Kanadas och USA:s landsbygder borde det vara mycket möjligt i våra hembygder.

I det lokala utvecklingsarbete som främst byarörelsen Hela Sverige och Coompanion tagit initiativ till har mängder av lokala företag vuxit fram sedan 1990-talets början. Företagen representerar många olika näringar med service, besöksnäringar, handel och livsmedel i fokus. Sociala kooperativa företag har blivit viktiga profilföretag i många bygder.