Den senaste befolkningsstatistiken för helåret 2024 vittnar om en i många avseenden bekymmersam verklighet. Det gäller såväl länen i Mellansverige
Lästips:
Den senaste befolkningsstatistiken för helåret 2024 vittnar om en i många avseenden bekymmersam verklighet. Det gäller såväl länen i Mellansverige som landet i sin helhet. I stora drag är det så att storstäder och större kommuner växer – om än i relativt låg takt – medan landet i övrigt minskar sin befolkning. I storstäderna ökar invånarantalet i stor utsträckning av att fler föds än avlider samt genom påtaglig invandring. På landsbygden minskar befolkningen främst genom mycket låga födelsetal och i ett fåtal fall ökar via som regel plus för invandring från andra länder.
Stockholmsregionen avviker som vanligt på flera sätt från övriga landet genom höga födelsetal (drygt 10.000 i födelseöverskott) och stor invandring. Total befolkningsökning förra året var drygt 18.000 personer. Däremot flyttar fler ifrån regionen till andra regioner i Sverige – minus 500 personer. Huvudstadsregionen har bara en kommun av 26 som visar ett befolkningsminus – Värmdö minus 2.
Kontrasterna till regioner som Sörmland, Örebro och Dalarna är på många punkter stora. I Sörmland har inte någon av nio kommuner ett födelseöverskott. Strängnäs, Nyköping och Trosa har däremot en befolkningsökning främst tack vare inflyttning från övriga landet. I Örebro län är det bara Örebro och Kumla av tolv kommuner som växer och båda har födelseöverskott. I Dalarna med sina 15 kommuner har inte någon kommun fler födda än avlidna. Fyra kommuner har befolkningsökning där flyttande från andra länder bidrar positivt – Ludvika, Leksand. Mora och Vansbro.
Det som är problematiskt sett med landsbygdsögon är i första hand de låga födelsetalen som successivt minskat under flera år. Orsakerna är många som flytt till studier i större städer, otillräckligt med kvalificerade jobb på hemmaplan, bristande infrastruktur som försvårar pendling till jobb i andra kommuner och generella faktorer som klimatkrisen och försämrad samhällsservice.
Flertalet kommuner värderar dessa förändringar som mycket allvarliga för framtiden och söker efter en politik som kan stärka landsbygdens möjligheter att utvecklas. Det handlar om regional fördelning av investeringar, servicens kvalitet, bättre utbildning etcetera. Jag återkommer med tänkbara initiativ.