Landsbygdspartiet oberoende beklagar den strid majoriteten väljer att ta med de boende runt parken nedanför vårdcentralen.
Man vill bygga ett äldreboende på höjden, med 90 platser, trots att våra tidigare enhetschefer och forskning visar att de äldre med demens mår bättre av att bo på marknivå, där de kan få gå ut utan att behöva gå bort sig. En sådan utveckling av inne och utemiljö sker på Hagbyängar idag till glädje för boende, vi ser gärna en sådan utveckling.
Vi har sagt nej och säger nej till Rosen då vi anser att en så hög byggnad som nu planeras inte hör hemma i parken nedanför vårdcentralen. Den medför stora problem för de omkringboende med bland annat insyn, skugga, mycket trafik, och ett stort byggkomplex alldeles inpå knuten. Rosen tar ingen hänsyn till vår småstadskaraktär och inte till omgivningen.
När vi nu vill bli fler i Nora och bygger nytt anser vi att oavsett vad vi bygger ska det passa in i vår småstadskaraktär och inte tillåta vare sig punkthus eller skrymmande hus som Rosen.
Kommunen arbetar aktivt för att minska tiden på särskilt boende för den enskilda. Vi ser även en trend där äldre i högre utsträckning vill bo hemma.
Nära vård kommer att påverka möjligheten till vård i hemmet. Det är troligt att avlastningsvård, så kallad kortis, kommer att öka. Dessa faktorer påverkar efterfrågan på särskilda boendeplatser som är ett boende i livets slutskede vilket gör att närheten till staden är mindre viktig, medan möjlighet till utemiljö är mer viktig.
Ett bygge av Rosen kommer att bli kostsamt för både den äldre som ska bo där och för skattebetalarna i Nora. Bara hyran för den enskilde kommer troligtvis landa på över 8000 kr /för 30 kvm (siffran är jämförd med nyligen nyproducerade jämförbara boenden)
Enligt beräkningar från Statistiska centralbyrån kommer åldersgruppen 60-89 år närmaste åren att öka, för att sedan gå ner igen 2032. Ser man till vilka som flyttar in till vår stad så är det inte målgruppen 60+. 2040 är vi till och med färre äldre än vi är 2025, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Rosen kan i bästa fall vara färdigt (om det byggs till) 2030. Är det rimligt att bygga ett säbo för så höga kostnader och med så negativa konsekvenser för boenden runt omkring? Dessutom då det är färdigställt endast ett par år innan befolkningsutvecklingen vänder för målgruppen.
Ett annat argument vi ofta hör är att vi blir så mycket äldre idag. Men under motsvarande tid blir vi endast ett år äldre enligt beräkningar från SCB.
För oss i LPo vore det rimligare att styra om byggnationen till ett trygghetsboende, gärna insatslägenheter blandat med hyresrätter, där byggnaden är lägre och antal lägenheter färre. Det vill säga lägenheter med enklare kök, gemensamma utrymmen för måltid och social samvaro. Har man behov av hemtjänst eller hälso- och sjukvård, ansöker man om det. Närhet till staden utan besvärliga backar är ytterligare en fördel. Trygghetsboenden har även visat att man förskjuter tiden för när man som enskild har behov av särskilt boende. Det ger trygghet, med viss service i huset.
Det skulle med stor sannolikhet även lösgöra en del egna hem i kommunen, vilket möjliggör inflytt, samtidigt som de äldre som vill kan placeras i ett nytt boende utan att få extremt dyr hyra. Vi menar att det är i denna ände man bör börja.