Full fart i loppmarknadstältet. Emelie Johansson har fullt upp att hinna med att ta betalt. Foto: Henrik Östensson
Ann-Sofi Thuresson och Maléna Jonsson. Foto: Henrik Östensson
Nisse Jonsson.
Milton Jonsson sålde glass och läsk. Foto: Henrik Östensson
Auktionsutroparen Anders Söderling
Auktionsutroparen Anders Söderling

Rekord när Nisse höll femtionde auktionen

Det blev rekord igen, med råge, när Equmeniakyrkan och Kilsmo IK ordnade auktion i Sion, Labbetorp i lördags. Ungefär 132 000 kronor för de båda organisationerna att dela på. Nisse Jonsson, som hållit i aktionen i 50 år, slutade verkligen med flaggan i topp.

– Vi brukar kalla det här tjurrusningen i Pamplona, säger Maléna Jonsson, Nisses dotter och en av de cirka 80 frivilliga som hjälper till under auktionsdagen.

Det hon beskriver är när folk släpps in till loppisborden, en timme innan själva auktionen börjar.

– Köpsugna besökare trängs vid repen, innan vi släpper på, sedan rusar man in för att göra fynd, ler hon.

Under de 50 år auktionen hållits har man varit på olika platser. Sedan många år hålls auktionen vid Sion, Labbetorp utanför Kilsmo. Den lilla gård, eller torp, som Equmenia, det som tidigare hette Missionskyrkan, i Kilsmo arrenderar för sin scoutverksamhet.

– Jag ber till gud varje år att vädret ska vara bra. Han var med oss i år också, vi hann ha auktionen och plocka undan det mesta innan det började regna, säger Nisse Jonsson

Redan innan auktionen hade Nisse gjort klart att det var sista året han höll i trådarna.

– Jag är 78 år. Jag tog initiativet till det här för 50 år sedan. Redan 2013, när min hustru var dålig, ville jag sluta. När hon gick bort kom idrottsföreningen in mer aktivt som medarrangör. Sedan har det gått några år till. Nu har jag gjort mitt som huvudansvarig. Jag är gärna med och jobbar, men någon annan måste ta huvudansvaret, annars blir det inget nästa år, säger han.

Trots stor konkurrens med kommersiella loppmarknader och de stora välgörenhetsorganisationerna är viljan att skänka saker till auktionen stor. Mycket av det som såldes var dyra, fina saker.

– Det är lätt att få ihop bra saker. Vi har verkat i området länge och har mycket bra kontakter. Jag känner alla. Man vänder sig gärna hit om man vill bli av med något. De första som vill skänka till nästa års auktion brukar ringa redan dagen efter auktionen. Jag tror något som lockar är att vi faktiskt tar allt. Andra organisationer burkar komma och plocka ut det man vill ha. Vi hämtar allt man vill bli av med, fortsätter Nisse.

Själva aktionsdagen är något av en hemvändardag. Många av besökarna är Kilsmobor i förskingringen som passar på att åka hem och gå på auktion.

– Så är det i hög grad även bland oss som hjälper till. Vi brukar kalla det för en släktträff. Även om många av oss på olika sätt är släkt med pappa, så gäller det givetvis inte alla, men det är mer av en känsla, fortsätter Maléna.

– Det är givetvis mest aktivitet den här helgen, med över 80 som jobbar, men mer än tio personer jobbar aktivt med det här under hela året. För pappa har det väl nästan varit heltid.

Det hela bestod alltså av dels en stor loppmarknadsdel. Och sedan rader av saker ute på ett gärde, där själva auktionen hölls. Allt från möbler, gräsklippare, cyklar, till husgeråd och spännande lådor med bra att ha-grejer. Givetvis fanns det korv, kaffe och glass att köpa. Mer än 300 bullar och mängder med småkakor hade bakats inför dagen.

Sedan 2013 är det alltså både Equmeniakyrkan och Kilsmo IK som står bakom arrangemanget.

– Idrottsföreningen hjälpte till redan innan, men då blev det officiellt, menar Nisse.

Redan när Nisse tog initiativet till auktionen för 50 år sedan var syftet klart. Auktionens överskott skulle gå till ungsomsverksamhet i Kilsmo. I dag delar organisationerna lika på det som kommer in.

Vem som tar över huvudansvaret för auktionen är i dagsläget oklart.

Relaterade artiklar:

Fullsatt på 52:a auktionen i Kilsmo (2024-07-07)