Lästips:
Folkbildningen skapar gemenskap och tillit i samhället. Det är en bra affär, hur man än vrider och vänder på det.
Behovet av insatser för samhället, demokratin och mötesplatser är större än någonsin. Sverige befinner sig i slutet av en pandemi, i en krigskonflikt i Europa och i efterdyningarna av upplopp efter att yttrandefriheten testats. Trots detta minskas anslagen årligen till folkbildningen från regioner, kommuner och stat.
Folkbildningen är en kraft att räkna med, oavsett decennium och utmaning, men finansieringen till insatserna måste vara förankrade i realiteten. Det går inte att vara snabbfotade och bedriva samhällsbärande verksamheter, med ekonomiskt stöd baserat på stelbenta och föråldrade regelverk. Fördelningen av kommunbidrag baseras av liknande princip som Folkbildningsrådets. Framförallt premieras studiecirkeln som verksamhetsform, trots att verkligheten kräver fler och mer dynamiska former.
Ett exempel på verksamhet som bidrar med stora mervärden, men inte ens tillgodoses i beräkning för kommun- eller regionbidrag är kulturprogram. Ett kulturprogram kan kortfattat beskrivas som en mindre föreläsning, uppträdande eller annat kulturarrangemang. Hos oss erbjuder vi ”Kultur i vården” runtom i Region Örebro där vi har anställda som året om ger en kulturupplevelse vid olika äldreboenden. Sommartid anställer vi även skolungdomar som får sjunga och spela musik på olika boenden som en del av sina första kontakter med arbetslivet. Vi skapar sysselsättning åt många individer som sedan förgyller de äldres vardag, med ökad livskvalitet och hälsa som följd. Det blir ett mervärde för alla där folkbildningen ökar kvalitén inom kommunens verksamheter.
Folkbildningen är helt enkelt en för bra affär för att inte investera i:
Vad skulle prislappen runtom i länet vara för enskilda kommuner att bedriva dessa verksamheter? Vilka värden går på sikt förlorade om det inte finns möjlighet att bedriva folkbildning? Folkbildningen som bedrivs i en kommun får statliga bidrag. En kommun som investerar i folkbildningen får således ytterligare förstärkning via statsbidraget. Hur mycket vill en kommun förmera sin investering genom ytterligare statliga medel, som i sin tur ger mervärden för våra invånare i länet?
Det är dags att se två parallella perspektiv, dels se till våra nuvarande fördelningsprinciper, dels se till de aktuella behoven. Syftet är att se samhällsnyttan i vårt arbete i ett större perspektiv. Folkbildningen vill och kan möta de samhälleliga behoven, men då behövs en garanti för finansiering, för att vi ska kunna stå vid frontlinjen och främja demokrati, allas lika värde, yttrandefrihet och kulturens värde i vardagslivet.