Frågan om abort är på mångas läppar. Igen. Anledningen är att USA:s högsta domstol har beslutat att rätten till fri abort återigen ska beslutas i delstaterna, och inte som fram till nu, att samma regler för fri abort ska gälla i hela landet. Cirka 30 delstater förväntas förbjuda aborter helt.
En någorlunda relevant jämförelse med den svenska konstitutionen skulle kunna vara att exempelvis yttrandefrihetslagstiftningen, som nu är reglerad i grundlagen, luckras upp och bestäms lokalt i kommuner eller regioner.
Handlar abortfrågan om kvinnans rätt till sin egen kropp, eller är det en etisk diskussion?
För mig och Centerpartiet är svaret givet. Ingen annan än kvinnan ska bestämma vad hon gör eller inte gör med sin kropp. Inte den som gjort henne gravid, inte staten.
De generationer som stred för detta före mig, på 70-talet, kunde nog inte ana att samma strid skulle föras igen, 50 år senare. Tyvärr är det ett faktum.
För nu visar det sig att väldigt många vill uttrycka sin åsikt om rätten för kvinnor att bestämma över sin kropp. När aborträtten kommer på tal, dyker frågan upp: ”Men barnet då? Har inte barnet rätt till liv?”
Vill man föra en etisk diskussion är det en helt annan sak. Om en kvinna vill avsluta en oönskad graviditet, ska hon inte behöva redogöra för den etiska, vetenskapliga ståndpunkten som ligger till grund för Sveriges abortlagstiftning.
Jag är trygg med Sveriges abortlag, därmed undanber jag mig alla etiska och moraliska aspekter när jag försvarar kvinnans rätt till fri abort. Det känslomässiga kaos hon tvingas genomgå innan ett sånt beslut är alldeles tillräckligt, utan allmänhetens tyckanden.
Mitt i denna storm av kritik, dyker kristdemokraternas ledare upp och ska skriva ett ”kontrakt” för aborträtten… Jag häpnar, och så många frågor uppstår.
Vad är ett ”kontrakt” värt, ett pappersark som kan rivas dagen därpå? Vilka fler politiska frågor kan Ebba Bush tänka sig att skriva kontrakt om, som redan är svensk lagstiftning? Rätten till fri sjukvård? En allmän skola?
En majoritet i riksdagen kan rösta för en förändring av svensk abortlagstiftning på några månader, med en rösts övervikt. Vill vi på riktigt värna rätten till fri abort, ska vi göra precis tvärtemot vad USA, Polen och Ungern gör. Vi måste grundlagsskydda aborträtten.