För alla som följer de statliga myndigheternas öden och äventyr är det helt uppenbart att ”verket fullt av honung” – Trafikverket – så gott som alltid väljer att stödja storstädernas intressen framför landsbygdens. Oavsett om det gäller järnvägar eller vägar. När exempelvis den stora motorvägen Förbifart Stockholm skulle sättas i gång fungerade verkets dåvarande generaldirektör mer som en lobbyist för vägen än som en sakligt inriktad statstjänsteman.
Ett aktuellt exempel på verkets lojaliteter är den sedan lång tid tillbaka planerade nybyggnaden av del av riksväg 70/E16 mellan Borlänge och Djurås i Gagnefs kommun. Det är ett trafikfarligt vägavsnitt med stora trafikmängder året runt. Nybyggnaden av hela vägen skulle enligt beslutsunderlaget kosta cirka 845 miljoner för ungefär 20 kilometer väg. Nu är kostnaden uppe i totalt 1,15 miljarder och då vill verket pausa byggandet för att mer noggrant pröva kostnadsökningen på cirka 300 miljoner.
Den reflektion som nu infinner sig gäller just Trafikverkets (och dess föregångare Vägverkets) olika värderingar om projekten gäller storstädernas eller landsbygdens primära intressen. När regeringen Reinfeldt år 2012 bestämde sig för en ny järnväg mellan Södertälje och Linköping var kostnaderna beräknade till 30 miljarder. Den senaste siffran är uppe i kolossala 91,4 miljarder. Detta projekt har inte pausat av verket trots 60 miljarders kostnadsökningar utan av nuvarande regering som beordrat en omprövning av både kostnader och bygglösningar.
Trafikverket har en lång historia av att ha olika måttstockar för storstädernas kontra landsbygdens intressen. Detta trots att verket har ett ansvar för att bidra till en bättre regional balans vad gäller fördelning av resurser. Under 2000-talet har Trafikverket satsat närmast gigantiska investeringar på storstädernas önskemål utöver beslutade planer de närmaste åren. När Förbifart Stockholm beslutades var summan 25 miljarder. Idag är summan långt över 40 miljarder. I det stora projekt Västlänken i Göteborg ser vi en liknande utveckling.
När de gigantiska projekten pausas handlar det mest om byte av olämpliga entreprenörer och juridiska processer. På landsbygden gäller det felräkningspengar!