Arbetslösheten i Sverige är onormalt hög och en fara för samhällets framtida utveckling. Den senaste officiella statistiken visar på en arbetslöshet på 9,3 procent eller 533 000 personer. Bland det mest illavarslande är att ungdomar i åldern 15-24 år toppar statistiken med 23,9 procent. Dessa siffror borde göra hela samhället superaktivt för att säkra människors egenförsörjning och inkludering. När vuxenlivet börjar så här för många unga, har vi totalt misslyckats med att skapa ett gott samhälle för alla medborgare.
Orsakerna är många och en del beror på yttre faktorer som den allmänna konjunkturen och ekonomin i världssamhället. Andra orsaker är att statliga organ som Arbetsförmedlingen blivit allt sämre på att lösa sina primära uppgifter. På många håll har förmedlingen i praktiken gett upp sin roll. Brist på resurser och kompetent personal gör att exempelvis många kommuner inte heller klarat av att ta över Arbetsförmedlingens roll. Den högsta arbetslösheten finns i län som Skåne, Gävleborg och Sörmland medan Gotland, Norrbotten och Jämtland har en positiv statistik.
Nyligen krävde ett regionråd i Dalarna att regionerna borde ta över statens roll för att minska arbetslösheten.
Det kan vara en tänkbar dellösning men de som har de största meriterna för bra lösningar är en stor del av landsbygdens och bruksorternas kommuner. Små och medelstora kommuner som Fagersta, Norberg, Arvika, Bräcke, Skellefteå, Borlänge och Hällefors har samtliga med start under slutet av 1970-talet eller början av 1980-talet visat på genomtänkta innovationer för att minska arbetslösheten med lokala insatser. Det har ofta varit en stark samverkan mellan kommunerna och de små företagen samt facken som tagit originella initiativ. Staten har ofta bidragit med ekonomisk stöd.
Fagersta har varit extra intressant eftersom man utöver individuella utbildningar och mångsidig arbetspraktik på främst ortens småföretag under ledning av särskilda ”lotsar” arbetat med sociala insatser som drogavvänjning, familjeekonomi, bostadsfrågor samt längre uppföljning av gjorda insatser – ett helhetsgrepp på arbetslösheten.
Om regioner och kommuner tar efter sådana lyckade exempel kan vi pensionera Arbetsförmedlingen för gott!