Det är i företagen som resurserna skapas och det är skatterna som gör att vi kan finansiera alla gemensamma åtaganden som behövs i samhället. Därför behöver vi skatter som inte står i vägen för att företag startas, utvecklas och att nya jobb skapas. Snarare behövs ännu fler kraftfulla incitament för de som tar stor risk och startar företag.
Skattepolitiken har länge setts som främst en nationell fråga, men på senare år har harmonisering inom EU och direktiv från OECD påverkat utformningen. Mycket talar för att det internationella perspektivet kommer att tillta. Det är ännu oklart hur – men vi kan förvänta oss stora skattereformer i USA och signalerna från EU är att även vi måste öka vår konkurrenskraft.
Många har en bild av att Sveriges skattetryck är bland de högsta i värden. Det är sant, men det är faktiskt så att Sveriges skattekvot (skatteintäkter som andel av BNP) har sjunkit de senaste decennierna. Från nära 50 procent vid millennieskiftet till idag 41 procent, så i nuläget är det sju andra länder som har högre kvot än Sverige.
Skatterna på arv, gåvor och förmögenhet har avskaffats. Entreprenörsskatten (3:12-reglerna) har reformerats och sänkts och så även bolagsskatten. Flera omgångar med jobbskatteavdrag har sänkt skatten på arbete och gjort det lönsammare att gå från utanförskap till jobb, ROT- och RUT-avdrag har införts, sparande har blivit attraktivare med ISK-konton och de senaste åren har även marginalskatten sänkts. Allt detta är bra.
Medan skattetrycket har sjunkit har de totala skatteintäkterna per capita ökat med 19 procent. I huvudsak har Sverige alltså så här långt gjort rätt skattereformer, vilket borde inspirera till fler. Det saknas nämligen inte områden där förbättringspotentialen alltjämt är stor.
Skatterna på arbete och kapital, liksom bolagsskatten, är fortsatt i behov av reformer för att öka vår konkurrenskraft. Det är viktigt för vår välståndsutveckling att svenska företag har goda förutsättningar att tävla på världsmarknaden. Reformbehovet gäller såväl utformning, som måste bli enklare och rättssäkrare, liksom dess nivåer. Den högsta marginalskatten inklusive arbetsgivaravgift ligger fortfarande i OECD:s toppskikt – även efter det att värnskatt och avtrappningen av jobbskatteavdraget har tagits bort. Vi bör fortsätta att utveckla jobbskatteavdraget för de lägre inkomsterna för att på så sätt minska utanförskapet.
Parallellt behöver vi reformer inom ägarbeskattningen för att ta tillvara den fulla potentialen för entreprenörskap. En del i detta är att kapitalskatten bör sänkas till nivåer som många andra länder redan har. För företagen är momsen ett besvärligt område där det behövs förenklingar, som bland annat kan ske genom att ta bort undantag.
De skattereformer som har gjorts sedan millennieskiftet banar väg för fler. Fortsätter vi att reformera de skadligaste skatterna skapas utrymme för fler förbättringar. Skattesystemet kan bli smartare, enklare och innehålla lägre skatter där det påverkar konkurrenskraft och effektivitet som mest. På så sätt kan vi uppnå ett högre välstånd och med det en ökad skattebas.