Vår demokrati tillhör det allra viktigaste i vårt samhälle. Vi har kunnat ena svenska folket kring det viktigaste i välfärdssamhället samt individernas rättigheter och skyldigheter. Utan att otaliga medborgare från olika grupperingar i samhället med egna och gemensamma krafter lägger ner tusentals timmar av ideella arbetsinsatser år efter år skulle det inte vara möjligt att kunna upprätthålla den utvecklade demokrati som vi har i Sverige.
Det starka och brett engagerande folkstyre som finns i samtliga kommuner och regioner i Sverige men även i övriga nordiska länder är något mycket unikt internationellt sett. Att demokratin på den lokala nivån – i varje enskild kommun av våra sammanlagt 290 – ser till att samhället fungerar dag efter dag är något helt väsensskilt från ett samhälle som styrs av några få från toppen av samhällets maktpyramid.
Trots att vi alla känner till att även demokratin har sina skavanker blandat med ett och annat lokalt tillkortakommande betyder inte att systemet i grunden fungerar dåligt. Tvärtom! Det vi också känner till är att vi ständigt måste stärka och förändra demokratins arbetsformer och val av styrmedel för att nå våra framtidsmål.
Även när demokratin ser ut att omges av lugn och ro finns det krafter som vill förändra den i grunden. Det föreligger ett permanent hot från ett antal aktörer om att göra om våra många kommuner till storkommuner kombinerat med att reducera antalet regioner från 21 till 5-6 stycken. Andra krafter önskar att staten tar hand om och centralstyr regionernas sjukvård och exempelvis gymnasieutbildning.
Om denna typ om kraftiga omvälvningar vinner framgång hotas medborgarnas breda engagemang och avgörande roll för det nuvarande folkstyret. Exemplen från centralstyren i andra länder – även i Europa – avskräcker å det kraftigaste.
Slutsatsen blir att försöka stimulera fler medborgare i varje kommun att pröva ett engagemang i ortens ideella föreningar och partier och att inte tveka att ta ett kommunalt uppdrag.
Nyheten för en tid sedan att starka kommuner i Stockholmsregionen inte vill öka statsbidragen till små och mindre rika kommuner visar betydelsen av att landsbygdens folk rätar på ryggen och tar strid för demokratins fundament!