I början av det nya året har jag i ett par ledartexter lyft frågorna om vad vi tillsammans kan göra för att stärka de goda krafterna med demokratin och miljön i fokus. I en svår och något hotfull tid är medborgarnas roll och insatser extra viktiga.
De nordiska länderna och det svenska folkets engagemang är ju ett entydigt bevis på att medborgarnas breda deltagande i ideella rörelser och lokala partier varit en garant för framväxten av det goda samhället. Även om det fortfarande finns en rad olika revor i samhällsväven kan vi ändå konstatera att en stor del av befolkningen framgångsrikt deltagit i det dagliga arbetet att skapa bra och hållbara lösningar på många av våra ständigt uppdykande utmaningar.
När ledande politiker i början på 1990-talet presenterade tanken att ansluta Sverige till EU var det förenat med diverse löften och förslag. Landsbygden och mindre gynnade delar av landet skulle få särskilda förmåner och EU utmålades som garanten för att de regionala klyftorna skulle minska. Efter januari 1995 fick norrlandslänen till och med ett extra stöd som riktades mot de områden i landet där kritiken mot EU-medlemskapet var som störst. Efter några år försvann stödet.
Vad hände efter det nyvunna medlemskapet?
Fick landsbygden och de mindre gynnade regionerna i vårt gamla system helt nya förutsättningar och minskade klyftorna mellan land och stad?
Tyvärr måste vi konstatera att landsbygdens många kommuner med få undantag fortsatt att förlora jobb och befolkning.
Visserligen har det funnits särskilda medel till att satsa på bättre service och exempelvis utvidgad turism som gett goda resultat. Generellt sett har dock inte våra många landsbygder fått en ny regional och lokal verklighet via EU-medlemskapet. Vill man vara lite ”elak” kan man påpeka att en stor del av Sveriges nettobidrag till EU-budgeten gått till att stödja speciellt östeuropeiska landsbygdsregioner i stället för missgynnade regioner i Sverige.
Det betyder att man de kommande åren knappast bör förvänta att resurser från EU skall stärka de svenska landsortsregionerna. Det hänger återigen på medborgarnas breda och djupa engagemang och att vi återupprättar vår tidigare vinnande ideella kultur!