Vad ska jag ha på mig och med mig? Hur många av oss ställer sig den frågan varje dag?
Svaren måste ju avgöras av vart en ska, förstås. Ska en besöka ett museum i Sankt Petersburg, till exempel där tjusiga Fabergé-föremål visas upp, är inte baddräkt eller rullskridskor tillåtna. Besökaren måste dessutom vara hel och ren och får inte bära speciella kläder eller skor (vad nu det kan vara förutom rullskridskor). Det kan vara på sin plats att läsa besöksreglerna före själva visiten, förstår jag. På nämnda museum är det förbjudet att ta med sig träracketar för sport (oklart varför, kanske har någon förväxlat ett Fabergéägg med en tennisboll någon gång?). Att använda mobiltelefon för kommunikation eller bära med sig ett djur är heller nte tillåtet.
Ja, det var ju förresten en som sjöng en fråga om det där med att ta med sig djur. Ni vet ”Får man ta hunden med sig in i himlen?”.
Vi är väl vana vid att anpassa oss till restriktioner, framför allt blev vi varse sådana under Covid-19-tiden. Då var det munskydd som gällde och ett begränsat antal personer per kvadrat. Nu ska inga större väskor med på arrangemang, och på flyget hindras vi ta ombord en större schampoflaska eller annan vätska över 100 milliliter. Det gäller att tänka sig för när en packar för äventyr!
Inför ett besök vid ett guldförgyllt tempelområde i Bangkok för 35 år sedan, upptäckte mitt resesällskap att de shorts han bar i den 35-gradiga värmen inte var tillåtna. För att komma in på området krävdes långbyxor. Att det stod en man vid entrén och hyrde ut byxor per timme, kändes som en skänk från ovan. Byxorna var alldeles för korta och noppriga, men vad gjorde väl det? Det gäller att vara lösningsfokuserad! (Fast det hade kanske blivit nobben hos Fabergé med den utstyrseln?)
Regler för uppträdande, klädsel och packning varierar över tid och plats. Vid Zigong Dinosauriemuseum i Kina, till exempel, anges i besöksinformationen att besökare inte får komma dit och slåss eller bete sig ociviliserat, vilket exemplifieras med att spotta. Jag undrar i mitt stilla sinne vad som har hänt där, eftersom de måste upplysa besökare om att det inte är lämpligt. Är det dinosaurierna folk fäktats med, eller försökt skrämma med en loska?
Jag drömmer om att få besöka min favoritkonstnär Frida Kahlos hem, Casa Azul i Mexico City. Där finns också restriktioner. Besökare med vapen får inte komma in. Vilken tur att jag inte är lagd åt det hållet! Men lika tufft är det för den som tuggar tuggummi. Sådant tillåts nämligen inte heller! Det ena verkar inte vara värre än det andra.
Jag minns en mellanlandning i Singapore för många år sedan, då det på skyltar upplystes om att det inte var tillåtet att tugga (och spotta ut) tuggummi på flygplatsen. Enligt uppgifter på nätet är det nu förbjudet att importera, marknadsföra och sälja tuggummi i landet. Bryter en mot lagen kan det bli dryga böter eller till och med fängelse i upp till två år. Jag kan inte svära på att just det stämmer, men jag är heller inte villig att testa. Man får välja sina strider!